Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- SVERIGES NATURTILLGÅNGAR —
striens maskiner och apparater. Återstoden går till belysning,
uppvärmning, järnvägs- och spårvägsdrift m. m.
Vattenkraft.1 Sveriges utnyttjningsbara energiförråd av vattenkraft
är betydande. De tillförlitligaste beräkningar vi äga, sluta på 4 à 5
miljoner hästkrafter vid kontinuerlig drift, motsvarande något över 32
miljarder kilovattimmar (kWh). Då av denna kraft blott 2,5—3
miljarder kWh torde utnyttjas kring kvartsekelskiftet, inses lätt nog, att en
betydande marginal alltjämt måste finnas för ytterligare utbyggande av
vattenfall, innan de avlägsnare eller svårare utbyggbara behöva tagas
i anspråk.
Detta gäller landet i dess helhet, men ej de skilda landsdelarna.
Längst i norr ha vi ett stort överskott av vattenkraft — i Norrland
torde finnas 75—80 % av landets hela tillgång — medan inom mellersta
Sverige tillgången på vattenkraft är så ringa, att nästan ali värdefullare
sådan redan är tagen i människans tjänst. Detsamma gäller i allt
väsentligt även Skåne och södra Sveriges kustområden, medan i de från
Småländska höglandet nedrinnande floderna ytterligare sådan kraft
ännu står att utvinna i viss omfattning.
Denna olikformiga geografiska fördelning har, då tillräcklig och
möjligast billiga tillgång på energi är ett livsvillkor för såväl industri som
andra näringar, lett till ett energiskt arbete för en planmässig
kraftfördelning och krafthushållning för hela landet.
Den första större kraftöverföringen i Sverige kom till stånd 1893,
då Grängesbergsbolaget byggde en 14 km lång kraftledning mellan
Hellsjön och Grängesberg för överföring av 300 hästkrafter under en
spänning av 9 500 voit. Under de därpå följande bägge årtiondena
utfördes av industriella verk, kommuner och andra ett stort antal fristående
vattenkraftanläggningar efter skilda system. Först från åren 1906—
1908 började den svenska vattenkraftindustrien att vinna sin stora
betydelse för vårt näringsliv. Då påbörjades nämligen ett antal
anläggningar, vilka hade till uppgift att alstra och försälja kraft till en
var, som kunde önska sådan. Genom de betydelsefulla uppfinningar,
vilka vid denna tid gjorts, blev det under följande årtionden möjligt
att genom stora stamledningar med höga spänningar — numera om
1 En god och allsidig översikt av Sveriges vattenkraft och med denna
sammanhängande frågor finner den intresserade i: Sven Lubeck, Sveriges
vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. Stockholm 1924.
— 38 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
