Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Ur den svenska industriens äldre historia. Av d:r Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— UR INDUSTRIENS ÄLDRE HISTORIA —
först när man uppfann konsten att fabriksmässigt framställa trämassa,
som det stora uppsvinget inom pappersindustrien började. Den
mekaniska trämasseberedningen kom till användning i Sverige på 1850-talet,
de kemiska beredningssätten först två årtionden senare.
Det är ej alstren av våra finpappersbruk med deras förnämliga anor,
som inom pappersindustrien givit vårt land dess rangplats på
världsmarknaden. Denna vilar i stället på fabrikat av enklare kvalitet men så
mycket väldigare kvantitet: på tidnings- och omslagspapper och på det
halvförädlade råmaterialet därtill.
Vävnadsindustrien.
Väverinäringen räknar i vårt land sin början egentligen från Karl
lX:s tid. Först och främst arbetade han i likhet med sin mångfrestande
fader på att inom landets egna gränser åstadkomma ett gott råmaterial
för klädestillverkning. Gång på gång sände han ut fårvaktare till
Tyskland för att därifrån införa herdar och får, "de bästa man
överkomma kunde". Angående sina fårhjordars skötsel gav han detaljerade
föreskrifter, "på det att de av vanrykt och oaktsamhet icke måtte
komma på något fördärv", och allt emellanåt gjorde han sig underrättad
om avkastningen.
Vid Eskilstuna och Nyköping anlade han ylle- och klädesväverier,
och noggrant höll han räkning över deras leveranser till hans
klädkammare. Han kontrollerade själv de yrkesprov, som nya vävare fingo
göra, innan lian antog dem. Ja så långt gick den praktiske
hushållarens intresse för detaljerna, att han t. ex. befallde fogden i Eskilstuna
att skaffa två tunnor blåbär för att undersöka, om man därmed kunde
färga ylletyg blått och rött.
Den som satte riktig fart i den svenska klädestillverkningen var
emellertid Louis De Geer, som gjorde Norrköping till medelpunkt för
denna industri liksom för en storartad metallindustri. Tack vare De
Geers affärsföretag i denna stad samt den betydande ut- och införseln
för Finspångs bruk, som gick över Norrköping, växte staden med en
förvånansvärd fart, så att den snart blev Sveriges tredje stad. Så har
Louis De Geer påbörjat den utveckling, som gjort Norrköping till vår
förnämsta fabriksort på textilindustriens område.
På Karl XI :s tid tog vår klädesfabrikation sådant uppsving, att hela
svenska armén kunde beklädas med svenskt tyg; och under frihetstiden
kulminerde den nationella entusiasmen för svenska varor i samtliga
— 29 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
