Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vyss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vyss
445
vårbrytning
vyss inter), kussu-kussu!; äiu-äiu!; — a,
— ja [-ša] vi kussutama, äiutama
våd s3 1) (seeliku) laid; 2) (tapeedi) paan
våda sl 1) (häda]oht; 2) jur.
õnnetusjuhtum; döda ngn av — kedagi
ettekavatsematult v. kogemata tapma; —dråp
s7 ettekavatsemata tapmine; —skott
s7 juhuslik lask
våd|eld s2 tuleõnnetus
vådevill s3 vodevill
vådlig (häda]ohtlik; kõnek. kole, hirmus
våffeljärn s7 vahvliraud
våffla sl vahvel
våg I s2 kaalud; Vågen astr. Kaalud
våg II sl laine, voog; gå i —or voogama,
lainetama; diskussionens —or gick
höga pilti, vaidlus oli tormiline
våga I vi laineliseks tegema; — håret
juukseid onduleerima
våga II vi 1) julgema, söandama,
tihkama; riskima; friskt — t är hälften
vunnet vs. julge pealehakkamine on
pool võitu; jag —’ r påstå att... ma
julgen väita, et...; jag — r hundra mot
ett att... sada ühe vastu, et...; 2):
— sig julgema, söandama; riskima;
— sig ut i kylan külma kätte minna
söandama; — sig ut på djupet
sügavasse vette minna julgema; — d adj.
p. ohtlik; riskantne; julge; ett vågat
löretag riskantne ettevõte
våg I berg s7 lainehari; —brytare laine-
murdja, muul; — dal s2 laineorg
våg I hals s2 uljaspea; — halsig adj.
hulljulge, tormakas
våg|ig laineline, lainjas; —kam s2
lainehari; — linje s5 laineline joon; - längd
-en füüs. lainepikkus
vågrät rõhtne, horisontaalne; —t
röht-salt, horisontaalselt; — 5 (ristsõnades)
5 paremale
vågrörelse laineline liikumine,
võnkumine
vågsam ohtlik, riskantne; (hull)julge
vågskvalp -et lainete loksumine
våg I skål s2 kaalukauss, vaekauss; lägga
ngt i — en midagi vaekausile asetama,
midagi vaagima; väga tungt i ~en
pilti, kaalukas olema, palju kaaluma
våg |spe| s7, —stycke s6 julgustükk,
julge v. riskantne ettevõte
våg I svall -et murdlainetus; —topp s2
lainehari
våld s7 1) võim(us), vägi, jõud; råka i
ngns — kellegi kätte v. meelevalda
sattuma; ge sig 1 ngns — end kellegi
meelevalla alla andma; di a tör lan i
~l käi kuradile|; 2) vägivald, sundus;
begå (bruka) — mot ngn kellegi
kallal vägivalda tarvitama; göra — på
ngt millegi kallal vägivalda tarvitama;
göra — på sig end sundima v.
taltsutama; med — vägivaldselt,
väevõimuga, jõuga; —föra v2
vägivallat-sema; — sig på ngn kellegi kallal
vägivalda tarvitama; kedagi
vägistama; — ngns rättigheter kellegi
õigusi rikkuma; — sig på lagarna
seadustest üle astuma; —gästa vi: —
hos ngn kellegi juurde vägisi
korterisse asuma v. kontvõõraks tulema;
— sam 1) vägivaldne; — död
vägivaldne surm; 2) tugev, jõuline; äge,
käre; göra — t motstånd ägedat
vastupanu avaldama; —samt 1)
vägivaldselt; 2) tugevalt, jõuliselt; ägedalt,
käredalt; — roligt kõnek. hirmus
töre
vålds I dåd s7 vägivallategu; —härskare
vägivallavalitseja, despoot; — politik
-en vägivalla- v. jõupoliitika; —
ver-kare vägivallatarvitaja, vägivallatseja;
— åtgärder pl. vägivallavahendid
våld |taga vägistama; —takt s3
vägistamine; —täkts| försök s7
vägistamiskatse; — täkts|man vägistaja
vålla vi tekitama, põhjustama, esile
kutsuma; — ngn smärta kellelegi valu
tegema; vara ~nde till annans död
jur. teise inimese surma põhjustama
vålm s2 vt. volm
vålnad s3 viirastus, kummitus
våm [vomm] s2 vt. vom
vån inv. van. lootus, väljavaade,
võimalus; det är ingen — att han överlever
pole mingit lootust, et ta ellu
jääb
vånda sl piin, ahastus; — s vi dep.
piinlema, ahastust tundma; — inför ngt
millegi ees hirmul olema; — över ngt
millegi pärast ahastuses olema
våning 1) korter; — på tre rum
kolmetoaline korter; 2) korrus; ett tre ~ar
högt hus kolmekorruseline maja; på
första ~en esimesel korrusel; —
s|-byte s6 korterivahetus
våp s7 rumal, lollpea, tola; pilti, hani;
— ig adj. rumal, loll, alp
vår I s2 kevad; i — sel v. tänavu
kevadel; i ~as möödunud kevadel; om (på)
~en kevadel; om (på) ~arna kevaditi
vår II pron. meie (oma); de ~a omad
(inimesed), meie omad; allas ~ vän
meie kõikide sõber, meie ühine sõber;
vi skall göra — t bästa teeme kõik, mis
suudame
vår |as vi dep.: det — kevad saabub,
kevad on tulemas; —blomma sl
kevadlill; —brodd -en bot.
maarjahein; -bruk -et kevadised põllutööd;
— brytning kevade lähenemine v.
algus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
