Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
män i Riget rättelige nyta oc haffua," *) åt en annan, sådan
„som andre Riddare oc Swena i Eiket haffua" och derjemte
ett noga beskrifvet vapen med halfdelen af ett lejon å dess
hjelm.2) Och då Gustaf II Adolf år 1621 ger adelskap
och sköldemärke åt en bergsman, talar han om „en
särdeles bergsadel, hvilken i förtiden och af ålder varit hafver,"
och hvilken han med detta sitt bref vill „nådigt i bruk
igen revocera." 3) — Skrifvare, fogdar och andre i
konungarnes tjenst varande personer hade på senare tiden allt oftare
blifvit adlade; och genom Johan III:s adl. privilegier af d.
9 Juli 1569 var dörren öppnad för en adel utan både jord
och. tjenst. Fyratio år senare ville väl Carl IX göra
adelskapets åtnjutande beroende af ett slags embets-examen,4) ty
frälse och tjenst voro för honom ännu samma sak, men det
lyckades honom icke. Det engång bekomna frälsebrefvet släpptes
icke så lätt. Och de tvister, som vid introduktioner på det
nyinrättade riddarhuset med anledning af olika slags
frälse-bref uppstodo, sletos ändtligen vid 1634 års riksdag af
regering och råd. Nils Mickelsson Foglanäf begärde då bland
andra att introduceras; hans bref, gifvet af Erik XIII,
talade blott om frälse för jord men icke om sköldemärke för
personen, och ståndet protesterade derför mot hans
introduktion. Då emellertid landtmarskalken förklarat, det
regeringen „ fullkomligen" ansåg dylika brefs rätte innehafvare
böra respekteras som adelsmän, så „erkände de det också
för godt, och dermed blef han intagen."
’) Frälsebref af år 1407 för Philip Larsson; Bring, handl. i sv.
hist. 3,120.
2) Frälse- och sköldebr. af år 1482 för Lasse Halvordson. Bring
1. c. 3,214.
3) Frälse- och sköldebr. för Christopher Olofsson till Nohr. — Se
Bring, 1. c. 1,55.
4) „Hvilken frälseman," heter det i 1609 års för ständerna
framlagda lagförslag, „som icke så uppföder barn sitt, att det antingen
bokliga konster lärer eller i hoftjenst (krigstjenst) kunne bruklige vara,
hafver förgjort frälset. Och eger en frälseman dessa tungomål med
rätta kunna skrifva och läsa: svenska och finska, deri han födder är,
latin och tyska." — H. Järta, Sv. lagfar, utbildning. Kongl. W. H. och
A. Akad. Handl. 14,348.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
