Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Artikeln - Kasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artikel. – Kasus. 17
e) femin. på -an antaga icke slutartikel, t. ex. åstundan, anmälan, ej
heller egennamn eller främmande ord på -us.
Anm. Främmande ord på -um bortkasta ändelsen och antaga
slutartikeln -et, t. ex. gymnasiet, museet, neutret.
Adjektivet och participet hafva demonstr. pron. den, det, de fram
för sig och ändelsen -a (eller -e) tillagd både i sing. och plur., t. ex.
den goda gossen, det höga berget, de goda gossarne, de höga bergen.
Härvid iakttages:
a) adjektivet får i feminin och neutrer böjningsändelsen -a och i
maskulin -a (eller -e) t. ex. den snälla flickan, det snälla barnet,
den snälla gossen, den störste bland Carlar.
Anm. Den vanligaste ändelsen är -a utan afseende på kön,
och många adjektiv slutas alltid på -a, t. ex. stilla, grannlaga.
b) adjektivet, syftande på manlig person, slutar alltid på -e,
1) när det sättes som biord efter namn, t. ex. Gustaf den store;
2) när det står utan snbstantiv, t. ex. den vise, den dygdige.
3) vid utrop och i högtidlig stil, t. ex. gode Gud.
Anm. Adjektiv och particip på -ad samt superlativ på -ast
få endast ändelsen -e, t. ex. det välartade barnet, min älskade mo
der, den fagraste ros.
c) adjektiv och particip på -en samt adjektiv på -al, -el och -er utan
tonvigt bortkasta stammens vokal, då de få artikeländelse, t. ex.
den galn-a, den falln-a, den gaml-a, den ädl-a, den vackr-a.
.Om den bestämda artikeln vid adjektiv, particip och ordningstal
se vidare demonstrativt pronomen.
Kasus
bestämmer ett momens förhållande till ett annat ord i meningen och
åtskildes fordom i svenskan likasom i latinet genom olika ändelser.
Nu finnes i svenskan blott en kasusändelse, nämligen i genitiven, der
s tillägges. De öfriga hafva försvunnit och ersättas genom preposi
tioner, eller ock betecknas kasus genom ordets ställning i satsen.
Likväl upptagas vanligen sex kasus, dels emedan ett nomen kan stå
i så många olika ställningar, dels emedan flera pronomen hafva sär
skilda former i olika kasus. Ett nomen är till kasus:
Nominativ på frågan: hvilken? före ett verb;
Genitiv på frågan: hvilkens? eller hvars? före ett substantiv;
Dativ på frågan: hvem till fördel eller skada? vid ett verb eller
adjektiv;
Ackusativ på frågan hvem? hvad? huru lång? huru länge? huru
gammal? m. fl.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
