Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstnär karakteristiska drag: den rika, något tunga utbildningen af takformerna,
den omväxlande fönsterarkitekturen med rektangulära, kvadratiska eller runda
inramningar — påminnande om Riddarhuset — samt de gammalmodiga rundbågiga
portalerna med enkla krön; vidare de liksom påklistrade stenornamenten i form
af blomster- eller draperifestoner i relief samt slutligen de något tryckta
proportionerna i allmänhet. Trappor och förhallar äro knappa och oansenliga, måhända
bibehållna från den äldre byggnaden. Egendomliga och originella verka
paviljongerna åt trädgårdssidan med de öfre runda, i takfoten sittande fönstren och de
höga taken med sina svängda profiler.
Af den ursprungliga inre utstyrseln återstå numera efter mångfaldiga
ändringar endast några stuckplafonder, som utmärka sig genom tyngd och rikedom,
den präktigaste i rikssalen med M. G. De la Gardies och hans gemåls vapen.
Antagligen härröra de från den ofta nämnde Carlo Carove (bref 4 januari 1675).
Ett inventarium af 1688 beskrifver ganska utförligt den dåvarande inredningen
af rummen, hvilken dock tyckes hafva varit mera anlagd på effekt än på
gedigenhet, med »marmorerade bräder», panelverk med målade »bataljer», eller
grönmålade med »emblemata» o. s. v. Därjämte omnämnas likväl golf af »fasonerad
ölandssten», kaminer af huggen sten med runda kolonner, målade eldskärmar,
dekorativa »skilderier» o. d., till en del verk af den yngre Henrik de la Vallée.
Om detta slags dekoration kan man få en föreställning genom den ännu delvis
bibehållna inredningen å Läckö slott i Västergötland, äfven det fordom tillhörigt
M. G. De la Gardie (bild 102). I den praktälskande höge herrens rentaf nervösa
byggnadsverksamhet har kvaliteten icke alltid hållit jämna steg med kvantiteten,
och den dekorativa verkan, som eftersträfvades, har ofta vunnits genom billigt
material och billig teknik.
Mycket betecknande för perioden var den stora lust- och djurgård, som
utbredde sig bakom slottet med dammar, springbrunnar och statyer, alléer och
promenader tillika med allahanda prydliga smärre byggnader. På en höjd låg
paviljongen »Dianaberg», en sirlig kupolbyggnad, på en annan sida orangerierna,
vid bortre ändan af blomsterparterrerna öster om slottet det s. k. »Ambulacrum»,
en promenadbyggnad med öppna arkader. Till en del härrörde dessa
anläggningar från den yngre Tessin. Framför slottet utbredde sig den stora
»borggården» och nedom denna hamnanläggningar med bryggor och hus. — För
lustparken skulle den franske bildhuggaren César Abraham Lamoureux enligt kontrakt
af den 10 september 1678 utföra en Neptunus, två sjöhästar och en drake.
Sannolikt var äfven Jean Baptiste Dusart verksam vid Karlberg, liksom den såsom
brunnsmästare i De la Gardies tjänst nämnde »fontainier» Grandmaison. — Af
de praktfulla och vidsträckta anläggningarna återstår numera endast en del af
parken; lusthus och orangerier äro längesedan försvunna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
