Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strozzi i Florens och Palazzo Farnese i Rom. En gammal tradition uppgifver, att
det är slottet i Aschaffenburg, som tjänat som mönster, hvilket visserligen är sant
såtillvida, som äfven detta har formen af en sluten fyrkant med hörntorn. Där
tjänstgöra dock dessa efter gammal sed som trapptorn, medan de i Skokloster
snarare äro att anse som paviljonger, hvilka omsluta behagliga bonings- och
utsiktsrum.
Lika enkel som grundplanen är den arkitektoniska anordningen af det yttre,
och äfven här återfinner man spår af den äldre, enklare och strängare italienska
palatsstilen.
Någon fördelning af ytorna i vertikal riktning genom kolonner eller pilastrar
förekommer ej. På en låg källarvåning följa de tre hufvudvåningarna, fullkomligt
lika hvarandra och skilda af gördelgesimser, öfver hvilka fönstren direkt höja sig,
omgifna af blindbågar. Öfverst löper under takgesimsen en halfvåning med en
räcka små mezzaninfönster, och öfver denna reser sig midt i fasaden en liten
segmentgafvel samt de fyra tornens öfversta våning. Taket är i motsats till de
italienska högt och brant; här inträder det nordiska klimatets fordringar. I
äldre tider bröts dess enformighet genom ett litet tresidigt röste på hvarje sida
samt en rad af små takkupor. Häröfver resa sig de fyra tornhufvarna, nedtill
kantade med en krans af små tresidiga rösten, upptill afslutade med en öppen
lanternin och öfver denna en genombruten sfär. Fasadernas murverk är rusticeradt
i lätt, hvit puts. Tidigare bröts å hufvudfasaden mot öster enformigheten genom
små altaner af trä i midtaxeln. Gafvelfältet å denna sida omgifves af troféer och
upptages af det Wrangelska vapnet.
Det hufvudsakliga grofarbetet torde hafva varit afslutadt omkring 1658.
Arbetet tyckes ha gått tämligen raskt. Visserligen klagar Henrik Anundsson i
sina bref oupphörligt öfver brist på penningar, arbetskrafter och materialier. Än
ha de 30 soldater, som arbetat med grundgräfning och dylikt, blifvit
bortkommenderade af general Forbus, än är det 16 båtsmän som rymt, murmästaren m:r Berendt
har tagit bort sitt folk till annat arbete, bönderna måste slå sitt hö och skära sin
säd; med kvinnfolk kan man ej lägga grundvalar o. s. v. Arbetet står stundom
stilla i veckotal. Teglet räcker ej till, timmer fattas till trossbottnar och takstolar,
gråsten till grundvalarna, trappstenarna komma ej från Öland, oaktadt oupphörliga
påminnelser, tegelskutorna ha blifvit hindrade genom »oförmodeligt motväder»,
regn eller frost har hindrat arbetets fortgång. Stenhuggaren vill ej sätta upp
kolonnerna, förrän han blifvit »contenterad» med penningar, o. s. v. Men det går
dock sakta framåt. Man har börjat med södra och östra längorna samt sydöstra
och nordöstra tornen. När Henrik Anundsson skrifver sitt första bref, sommaren
1655, har man hunnit till och med fönstren i andra våningen å dessa båda längor.
Vid följande års slut, december 1656, äro takstolarna uppsatta och frontispisen å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
