Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid som målningen å inre borggården. För taken i slottets salar och gemak finnas
i öfrigt tre olika typer. Den äldsta representeras af de enkla bjälktaken, af hvilka
det prydligaste förekommer i kungliga sängkammaren i andra våningen och
antagligen härrör från Gustaf Vasas tid (1540-talet). De tätt lagda bjälkarna prydas
här med fritt nedhängande rosetter och med målade bladrankor. En annan typ
framställa de s. k. ruttaken, de för 1500-talets byggnader i Sverige egentligen
karakteristiska. Det är just detta slags plafonder, som Seb. Serlio i sitt stora
verk »Regole generali di Architettura» anbefaller särskildt för smärre rum och för
hvilka han i träsnitt meddelar åtskilliga mönster, af hvilka de flesta återfinnas i de
svenska vasaslotten. Det gamla romerska lakunarietaket, med dess system af
hvarandra korsande bjälkar, utgör det ursprungliga motivet, men fälten äro i
1500-talets plafonder af vida mera växlande form. Det hela sammansättes af olika
rätliniga figurer, kvadrater, sex- och åttahörningar, korsformiga fält, åttauddiga
stjärnor o. s. v., ordnade som ett mosaik- eller upprepningsmönster. I rikare
byggnader, såsom ännu i Kalmar eller å det forna Stockholms slott, förmodligen
 |
| Bild 12. Tak i hofmarskalksrummet, Gripsholm. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
