Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hvit stång och en qvast, hvilken står 3 min. i S 66° O från Læsö rännas
fyrskepp, utvisande på östra sidan den segelbara rännans bredd.
377. Læsö westra sida har äfven ett vidsträckt landref, Nordwest-refvet,
hvilket sträcker sig nära 5 min. i N 60° W från Vesterö kyrka, och med denna
öfverens med Byrums kyrka, samt har 12 f. vatten vid yttre ändan och utmärkes med
en derutanför på 6 f:rs vatten utlagd stor svart- och hvitrutig jernspetstunna med
hvit stång och svart ballong, hvilken ligger 5 min. i N 52° W från Vesterö kyrka
och med Byrums kyrka midt emellan Vesterö kyrka och en i NO derom ensam
stående qvarn. Bugten emellan Nordwestrefvet och Nordre Rönner (m. 372) är ren
och jemnt uppgående emot landgrundet, som sträcker sig föga öfver 1½ min. ut ifrån
Læsö strand.
378. Öarne Læsö och Anholt bilda så att säga östra uddarne af ett från
Jutland emot Kattegatts djupaste ränna utskjutande stort flack, med sandbotten, af
ringa djup, eller i allmänhet 4 till 10 f:r samt 12 f:r, med sandig slickbotten,
endast i en smal ränna, som sträcker sig längs Anholts westra sida och slutar
utanför NW-refvets yttre ända. Men utanför Liimfjorden, tvärs öfver Aalborgbugt, ligga
en del grundare sandbankar, med 3 till 4 f:rs vatten, hvilka, i förening med de
från Læsö södra sida långt sydvart utskjutande grunden, bilda en bar, öfver hvilken
likväl finnas lopp med 6 till 7 f:rs vatten; men som dessa lopp icke äro bojade
och dessutom ligga utom sigte af land, kunna de icke begagnas af mycket
djupgående fartyg. En utförlig beskrifning öfver dessa bankar och lopp skulle derföre
vara till föga nytta, utan erbjuder kartan den bästa vägledningen för segling i
Aalborgbugten.
379. Anholt är, likasom Læsö, omgifven af farliga och på flere ställen långt
utgående ref, af hvilka det vigtigaste är Österrefvet, som sträcker sig rätt ut i
Kattegatts Öster Ränna. Ön utmärkes med en blinkfyr, anbragt på 126 f. höjd ö. v. i
ett 106 f. högt, rundt fyrtorn, som står 1½ min. i N 67° W från öns östra udde
och är försedt med en spegelapparat af fjerde ordningen, hvilken hvarje 25 sek.
gifver ett klart sken af 6 sek. varaktighet, åtföljdt af 19 sek. förmörkelse; fyren
lyser horisonten rund, utom emot landsidan emellan West och S 67° W, samt synes
på 14 min. afstånd. Längre ned på samma torn, på 59 f. höjd ö. v., är anbragt
en enkel lampa, med reflektor, hvilken i Österrefvets riktning lyser endast vid de
tillfällen då fyrskeppet icke finnes på sin station. Österrefvet sträcker sig, med djup
af 3 till 12 f., 5,7 min. i S 88° O från fyrtornet och dess yttre ända utmärkes med
en på 8 f:rs vatten utlagd vakare med röd stång och en qvast, hvarjemte på 7 min.
afstånd från fyren är i nämnde bäring och på 17 f:rs vatten utlagdt ett
skonerttackladt, rödmåladt fyrskepp, med hvita kors på sidorna, hvilket från fockmasten,
på 32 f. höjd ö. v., visar en fast fyr, som synes på 10 min. afstånd. På samma
mast sitter, på 57 f. höjd, en röd ballong och under tjocka slås ombord på en
gongong. Fyrskeppet ligger hela året på sin station, så vidt det ej af isgång tvingas
att lemna denna, i hvilken händelse det åter utlägges så snart som möjligt. Längs
Anholts SO-sida är landrefvet endast några kbll. bredt; på S- och W-sidan deremot
öfver 2,5 min. Nordwestrefvet, som har ett torrt stenref 1 min. norr om Anholts
NW-huk, sträcker sig med 5 till 10 f. vatten, 4,5 min. i N 34° W från nämnde huk
och utmärkes med en i denna linie på 5,5 min. afstånd från huken på 4 f:rs
vatten utlagd vakare med hvit stång och två qvastar. Emellan ofvannämnde torra ref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
