- Project Runeberg -  Den Svenske Lotsen utgifven af Kongl. Sjökarte-kontoret /
3

(1869) Author: Thorsten Arwidsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohusbukten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2. I Bohusbugten bildar strömmen ett eget kretslopp. Ifrån Nordsjön sätter
den nemligen längs jutska vallen, i ONO-lig riktning; upp emot den svenska. Detta
inträffar nästan alltid, undantagandes vid hårda O-liga vindar, då strömmen stundom
sätter westvart; och sjöfarande böra derföre äfven alltid ihogkomma, att denna ström
sätter fartygen ostligare eller närmare svenska kusten, vanligen med 1, stundom med
2 samt under SW-liga stormar äfven med 3 till 4 min. fart i timmen. Denna 0-vart
gående ström, jemte svårt väder och förut otillräckliga fyrinrättningar på den svenska
kusten hafva varit orsakerna till de flesta å denna kust timade skeppsbrott, hvaraf
flertalet egt rum emellan Marstrands och Hållö fyrar. När denna W-liga ström
möter Kattegatts S-liga, taga de tillsammans en NO-lig riktning upp emot svenska kusten
och löpa sedan N-vart längs denna, till dess Christianiafjordens utströmmande vatten
tvingar hela denna vattenmassa att taga en WSW-lig riktning, längs norska kusten
ut i Nordsjön, hvars vatten derigenom tvingas i motsatt riktning in i Bohusbugten
och Kattegatt, längs Jutlands norra kust; på detta sätt orsakande den WSW-liga
ström, som ofvan omnämnes. Under W-liga stormar, serdeles under hösten, händer
det dock stundom, att strömmen med temligen betydlig fart sätter O-vart öfver,
längs norska kusten. I sådant fall böra fartyg, som i dålig sigt och med mindre
pålitligt bestick, löpa in längs norska kusten, för att angöra den svenska, i tid dreja
bi, för att icke nattetid komma i lägervall vid Koster. Under SW-liga stormar sätter
strömmen med otrolig häftighet från Skagen rätt emot svenska kusten, emellan
Marstrand och Hållö, samt N-vart derom mera längs kusten, men äfven der med stor
häftighet, så att den vid utskjutande delar af kusten, såsom Paternoster skären,
Måseskär, Hållö och Wäderöarne, under eller före SW-liga stormar ofta sätter med 4
till 5 min. fart i timmen, hvarvid sjön vanligen är svår och krabb. Starkaste
strömfåran går 1 till 1½ mil från kusten. I godt väder är strömmen svag 3 till 4 mil
från kusten. N-liga vindar minska denna S-liga ströms häftighet och ihållande eller
hårda N-liga vindar upphäfva den, förorsaka en N-lig samt tvinga äfven strömmen
från Nordsjön i en SO-ligare riktning. Till följd af denna strömmens oregelbundenhet
och häftighet, böra fartyg under svårt väder icke ligga bi emellan Skagen och
Marstrand eller Skagen och Hållö, utan hellre söka att pressa sig förbi denna ström
NW-vart ut i Skagerrack eller ock söka ankarsättning i Aalbæks bugt eller nödhamn
vid svenska kusten.

Sedan fyrsystemet på svenska kusten under de sednaste åren blifvit fullständigadt
genom nya fyrars uppförande på Paternoster skären i stället för Marstrands
fyr, på Måseskär och Wäderöbod, samt genom Hållö fyrs förseende med ny och
kraftigare fyrapparat, har naturligen faran af ofvannämnde häftiga strömsättning emot
svenska kusten blifvit förminskad; den största försigtighet är dock, till följd af
strömmens oregelbundenhet, alltid af nöden, då i tjockt eller disigt väder ingen fyr, den
må vara försedd med huru kraftig apparat som helst, kan under alla omständigheter
påräknas att i tillräckligt god tid gifva nödig ledning.

3. Ebb och flod finnas visserligen i Bohusbugten och Kattegatt, men
verkan deraf är dock så ringa, att skillnaden emellan högt och lågt vatten vid Skagen
utgör endast 1 fot, hvilken höjdskillnad dessutom aftager längre ned i Kattegatt,
men tilltager åter något i de smalare sunden, såsom Lilla Belt, m. fl. I de smala
sunden vid Svinesund, vid inloppet till Fredrikshald, samt emellan Orust, Tjörn och
fasta landet förorsakar den likväl en stärkare ström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:33:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svelots/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free