Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 ÖSTERLÄNDSKA SPRÅK.
ligen bra, och jag flck mitt laudatur. Man läste grekiska på
annat sätt, än man nu läser i Upsala; man gjorde sig mång-
sidigt bekant med litteraturen, men sjelfva språket lärdes
sämre, än det nu läres, efter den riktning Spongberg gaf åt
studierna. Riemers och Passows lexika begagnades, och tryckta
öfversättningar anlitades till hjelp.
Österländska språk betraktade jag icke med samma för-
kärlek som grekiskan och latinet, men vetgirigheten var dock
äfven riktad åt detta hållet. Jag ville gerna komma derhän,
att jag skulle kunna läsa den heliga skrift på grundspråken.
Med grekiskan i Nya testamentet kunde väl detta gå för sig,
men ovisst var, huru det kunde gå med hebreiskan i Gamla
testamentet. Den grammatiska underbyggnaden var klen, men
jag grep mig an med Gezenii lexikon till hjelp. Annan he-
breisk grammatika hade jag icke än Sjöbrings och den gamla
latinska boken, som kallades Arosenii grammatika. Men böcker
i hebreiska codex lästes och föreläsningar af Lindgren, offent-
liga och enskilda, hördes öfver Domareboken, Job och - om
jag rätt minnes - öfver de smärre profeterna. För mig sjelf
läste jag i Leksand 1835 första Mose bok och i Upsala 1837
femte Mose bok. Denna boken brukade just ingen läsa, men
jag hade fått den föreställningen, att man just i denna del af
Mose böcker skulle få lära känna den Mosaiska lagstiftningen,
som intresserade mig ur historisk och politisk synpunkt. Der-
före läste jag Deuteronomion (femte Mose bok). I arabiskan
hörde jag Lindgrens enskilda föreläsningar öfver Lokmans
fabler, men jag medhann alls icke att verkligen tillegna mig
kunskapen, som stod mig till buds. Jag måste alldeles öfver-
gifva arabiskan och undanbedja mig all examen deri. Äfven
den hebreiska läsningen gick ined mera fart än grundlighet,
tiden var för kort, jag arbetade såsom en maskin med hög-
tryck. Derföre gick tentamen - i december 1838 - klent.
Men Lindgren med sin vanliga »urbanitet» i umgängessättet
sade mig, att han skulle »honorera mitt pensum». Detta gjorde
han på ett frikostigt sätt, då han gaf mig »cum laude». Jag
har sedermera långt efteråt påmint Lindgren om min klena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
