Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetet till Filipstads pastorat och Elias Fries var blifven
professor, blef förhållandet helt annorlunda. Det föreföll nästan,
såsom skulle en helt ny vetenskap kommit in i universitetet
med Fries. För mig betydde detta dock ej något, ty bota-
niken var hos mig en omöjlighet, och den lärorika undervis-
ningen gick mig således förbi. Men jag var för stursk för att
alldeles tigga mitt admittitur, och derföre läste jag en liten
elementarkurs, ej i botaniken, men i zoologien, som Fries höll
till godo, och jag kunde lexan »klart som ett vatten». Jag
tror nästan, att denna lilla tentamen icke var utan sin kraft
och verkan att grundlägga den ynnest och välvilja, som jag
sedermera erfor af Fries, så länge han lefde.
*
Jag har nu genomgått hela raden af professorer, så många
jag har anledning att nämna. Jag skall nu genomgå en annan
lång rad, nemligen mina egna studentstudier, och jag börjar
med latinet, som var ett hufvudämne. Jag hörde föreläsningar
1831 af Lundvall i latinsk grammatik och af Kolmodin i Li-
vius. Följande termin 1832 hörde jag Runsten föreläsa Taciti
Agricola. Från min andra studentperiod 1835 erinrar jag mig
icke. att jag läste något latin, men under de senare åren
1836-1838 hörde jag Törneros i föreläsningar öfver Horatii
Öder och Virgilii Georgica samt bevistade enskilda lektioner
hos Sellén, som var adjunkt och höll kollegium, jag minnes
ej rätt, om det var i Livius eller Cicero. Mera latin läste jag
hemma på min kammare, Tacitus på hösten 1836, Ciceros
filosofiska skrifter på våren 1837 samt vid samma tid Horatius,
så väl Oderna som Satirerna och det öfriga. Näst innan jag
tenterade på hösten 1838, drog jag hasteligen igenom Lucretius
»de rerum natura» och Claudianus »de raptu Proserpinæ».
De båda retoriska skrifterna af Cicero, som benämnas Brutus
och »de Oratore» hade jag läst, åtminstone största delen af
dem, under den tidigare delen af mina studentår. Jag hade
mycken håg att läsa Ciceros »Bref» för det historiska inne-
hållets skull, men nu begaf det sig så, att Gustaf Leijon-
hufvud hade läst Ciceros filosofiska skrifter, och derföre blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0306.html
