Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CRÜBBE. 295
s. k. kollegiipeniiingar, d. v. s. att man tog enskild undervis-
ning af honom sjelf. Detta var ingen ovanlighet, andra pro-
fessorer gjorde på samma sätt, och hvarje professor var fullt
berättigad att så göra. Men begagnandet af sådan undervis-
ning skulle dock vara en frivillig sak. Nu hade studenterna
fått den föreställningen, att det icke så var hos Grubbe, men
att det icke var värdt att tänka på ett bättre betyg af honom,
i fall man icke hade haft enskilda lektioner för honom och
betalt kollegiipeniiingar. Lärokursen bestod i skrifna s. k.
kollegier, som hade sitt ursprung i Grubbes offentliga före-
läsningar, och tack vare det mycket rediga och klara fram-
ställningssättet, voro dessa kollegier sådana, som man icke hade
svårt att lära sig och begripa på egen hand. De enskilda,
muntliga lektionerna voro således umbärliga, och betalningen,
som erlades, var en utgift, som en student, som hade knappa
tillgångar, väl skulle kunnat bespara sig. Men man tordes
icke, ty man hade den tron, att om man än kunde lexan alldeles
fullkomligt i tentamen, så skulle detta intet hjelpa, om ej lek-
tionerna hade gått förut och betalningen med dem. Och man
gick ännu längre, man gaf betalningen, fastän man icke be-
gagnat lektionerna. Härvid tillgick så, att Grubbe hvarje ter-
min erbjöd sig att hålla enskilda föreläsningar i rätts- och sam-
hällslära, men om dessa föreläsningar hörde jag det talet, att
det väl hörde till saken, att man anmälde sig i början af ter-
minen, men att man aldrig behöfde besöka föreläsningarna,
men endast betala kollegiipenningarna. Så gjorde jag, och
Grubbe tog den penningen. Jag förklarar förhållandet så, att
Grubbe hade en inbiten föreställning, en ensidig, men ärlig tro,
att undervisningen ej blef rätt grundligen inträngd i studen-
ternas hufvuden med mindre, än att han hade med egen hand
pressat in den samma, och att han således sjelf trodde, att
lektionerna voro ett verkligt behof för de studerande. Deruti
misstog han sig, och deraf uppkom det onda talet. Lektio-
nerna kostade 50 riksdaler banko; men förenade sig nu fem
kamrater om ett sådant kollegium, så blef kostnaden för hvar
och en af dem 10 riksdaler banko. Den summan betalade
jag, men jag får dock bekänna, att om jag ock skulle kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
