Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iierdedramer. striden emellan tragikomedi o. tragedi. 565
litiska och moraliska samtalen, utstofferacle med sentenser,
hvaremot Hardy igenkännes i de på scenen försiggående
mord- och blod-uppträden och bortlemnandet af kören;
tidsenheten är fullt medvetet iakttagen, men i några akter
ändras rummet. Under de följande 12 åren (1617—29)
låg tragediens fält alldeles ouppodladt; från Spanien hade
den svulstiga s. k. Cultorismen med sin metaforiska
öfverläsning och sökta stil inträngt och herrskade i de
högre kretsarna. Med den följde i släptåg smaken för
herdepoesien, och på teatren undanträngdes tragedien och
tragikomedien af idylliska herdedramer. Brytningen af
denna smak utgick från "les Savants," den lärda klassiska
kritiken under kardinal Richelieus presidium. De beslöto
att emancipera skönlitteraturen från de förnäma
kretsarnas välde och gifva den stöd i vetenskapen, d. v. s.
uppställa bestämda reglor för densamma samt på detta sätt
i stället för de efemera modprodukterna skapa verk för
efterverlden. På deras inrådan öfvergaf pastoralskalden
Mairet herdedramat och skref 1627 sin tragedi "Sofouisbe"
under iakttagande af "reglorna" eller läran om tidens,
rummets och handlingens enhet. Den farligaste kampen
hade dock denna nyklassiska tragedi att bestå mot
tragikomedien. Striden vände sig i det yttre om de tre
enheterna, men derbakom låg den djupare frågan, "om franska
sorgespelet skulle vara ett retoriskt-musikaliskt eller ett
drastiskt-pittoreskt"4). Läran om enheterna, så som den
fattades i Frankrike, innebar möjligheten till en utveckling
af det förra; deremot kunde omöjligen enheterna
tillämpas på tragikomedien, ja, redan de romantiska stoffen måste
uppgifvas med antagandet af den nya lagen för tragedien.
Det ligger utom vår plan att följa stridens alla
vändningar ; alltnog sedan den store Corneille en tid vacklat
emellan begge åsigterna, underkastade ban sig franska
akademiens dom öfver hans tragikomedi "Cid," och 1640 hyllada
’) Ebert, s. o. s. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
