Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
SAMUEL PETRI BRASK.
kolienle i Clara församling i Stockholm. Han dog
derstädes år 1668. Utom komedierna, för hvilka vi nedan
skola redogöra, har Brask utgifvit trenne liktal samt i
handskrift efterlemnat två orationer, en synodaldisputation,
en Brevis traetatio de arte dicendi samt en förklaring
öfver evangelierna på fest- och helgdagarna lc).
Redan de underrättelser vi ega om hans lif, låta
förmoda, att Brask varit lyckligt utrustad och i besittning af
en kraftig vältalighet, goda studier och en rik
lifserfaren-het; men han tyckes ock hafva varit en man af "särdeles
infall," egen, sjelfständig och oböjlig. Hans dramatiska
arbeten bekräfta rigtigheten af denna uppfattning, jemte
det de lemna fyllnadsdrag till hans karakteristik. Af en
sträf, nästan hård natur, synes han på samma gång hafva
haft öppet sinne för det komiska. Den stränga moralitet,
som synbarligen ligger till grund för hans dramer,
hindrar honom icke att skatta till tidens råhet genom
ganska okyska målningar; ty dessa målningar förråda
ingalunda ett sinne, som finner behag i det smutsiga, utan
äro snarare ett uttryck af sedlig harm. En god rättrogen
lutheran låter han i alla sina stycken så väl sitt nit för
den lutherska läran som sin ofördragsamhet mot olika
tänkande framskymta; den kyrkliga dogmifvern synes hos
honom hafva öfvervägt eller åtminstone uppvägt den
religiösa fromheten. Arten af hans andliga vältalighet känna
vi väl icke; men det synes hafva mest öfverensstämt med
hans lynne att dundra med lagens hammare. I mer än
ett hänseende synes oss derföre Brask kunna betraktas som
en god tidsbild.
Brask är näst Messenius den fruktbaraste af våra
skå-despelsförfättare. Sina mönster hämtade ban helst från det
äldre dramat. Och oaktadt ban vistades i Paris under en
tid, då Corneille stod på höjden af anseende, och ban så-
16) Biografiskt, Lexicou, och Westin, Svenska Ilofclereciets
historia s. 45—48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
