Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
OM HEELA WÄEDENES FEÖGD.
beslutar att äfven följa hans dotter, och samma beslut fatta hvar
för sig Honor, Mars, Bellona och Victoria. — Andra delen
innehåller den fröjd, som sker i hafvet. Teatren föreställer ett haf
med klippor och berg. Amfion i en Concha, dragen af två sirener,
förkunnar Christinas thronbestigning. (Denna sång är ej skrifven
på alexandriner, utan har lyrisk versform). Æolus befaller alla
vindar, att, om de fa se svenska drottningens flotta, ej uppväcka någon
storm, utan i stället hjelpa den. De fyra väder svära att
förhjelpa Christina så väl att uppbygga ett regemente till sjös, som att
upptäcka nya länder. Neptun på en hvalfisk bjuder Tritonenia
utsprida Christinas beröm, och Tritonerna gå ut ur hvalfisken
och lofva lyda befallningen. — Tredje delen framställer den fröjd,
som sker på jorden. Teatren föreställer jorden. Tidende
säljarna glädja sig öfver den goda nyhet (om Christinas
thronbestigning) de hafva att förkunna. En fr an so s, utkommande ur
fäkt-skolan, lofvar att för drottningen våga lif och blod; en Engeländare,
kommande ur en sockerbod, gläder sig åt nyheten lika mycket som
åt ett fat fullt med konfekt och spår, att Christina skall komma
Elisabeth att glömmas; en Holländare, kommande ur en ölkrog,
vill dricka hennes skål i öl och tända sin pipa henne till ett rökoffer.
Pan manar herdar och herdinnor till dans. Diana prisar Christina
bland annat för hennes kärlek till jagt och säger till sina nymfer,
att, om dé såge henne förfölja ett djur eller anordna en jagt, skulle
de tro henne vara Diana sjelf; och nymferna svara, att, då de en
dag blifvit efter på jagten, hade de sett en jungfru, som de i
början tagit för Diana, ehuru de sedan funnit, att hon mer liknade
Bellona, och denna var den svenska drottningen. Fyra trälar,
undertryckta furstar i Tyskland, hoppas, att drottningen skall återgifva
dem friheten. Två Spanjorer uppträda’med trots och hot, men
drifvas tillbaka af två frimodiga soldater (en svensk och en
fransman). En förlamad krigsman, buren på en annans rygg,
prisar Christina, som likt fadren älskar krigsfolk och lindrar deras
nöd. Skrymteriet vill innästla sig vid drottningens hof, men
Tiden och Sanningen förbjuda det. Unio lofvar att hålla
samman hennes undersåter och bundsförvanter. Fyra personer, till
hälften klädda som svenskar, till hälften som fransmän, svärja hvarandra
ett oupplösligt förbund. Den stora Balletten dansas i svenska
adlens namn.
Som prof på alexandrinerna i denna hållet anföra vi
Skrym-teriets tal:
"Jagh som medh mitt förgifft, besmittar alle Land,
Och under en falsk Larf the landen hafrøe i hand,
At iagh föruthan wåld i stillheet kan them kränckia,
I theras diupe frijdh, som the ej annat tänckia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
