Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARD8KA1’.
411
tillfället skrifna sånger blefvo afsjungua af herdefolket och
i dem förekommo ofta orden: "Viva Amarantha." Dansen
varade till kl. 7 om morgonen. Mot slutet aflades
niaske-raddrägterna, och drottningen lät af sin med diamanter
öfversållade drägt afsprätta juvelerna och utdela dem till
de närvarande såsom ett minne af denna afton och dess
nöjen. Det lärer varit denna tilldragelse, som gifvit
anledning till Amarantherordens instiftande51).
Följande året d. 7 April hölls ett värdskap till ära
för Pimentelli, ehuru denne, som redan haft sin högtidliga
afskedsaudiens, ej kunde taga del i dansen, utan endast
som åskådare från ett sidorum bevistade festen.
Whitelocke, som var närvarande, kallar festen en maskerad;
också synes gränsen emellan dessa värdskap och
maskerader varit något obestämd. Danssalen var klädd med
rödt sammet ocli musiken var förträfflig, isynnerhet hade
drottningen stora mästare på viol. Maskeraden fortsattes
från åtta om qvällen till två om morgonen, och
drottningen dansade först i "Moriansk" drägt och sedan som
borgarehustru, under begge maskerna med stor smak och
färdighet. Enligt P. Junis uppgift agerade drottningen "la
Coquette." W. tillägger: "ingen talte eller sjöng, utan
föreställde hvar och en åtskilliga roller af sitt kön, och
var allt detta tillstäldt för att visa fåfängan och
dårskapen af denna verldens prakt, hvilket ändamål äfven vanns,
utan att någon oanständighet eller förargelse dermed
gjordes" °2). Man finner af denna beskrifning, att tal och sång
icke hört till denna festlighet, hvilken uteslutande varit
ett dansnöje; men att likväl en tanke genomgått
maskeringen: framställandet af all verldslig prakts
fåfänglighet, hvarföre ock det hela kallades: Le hattet des fadaises.
Under Carl XI:s minderårighet voro värdskap mycket
omtyckta så väl af hofvet som af högadlen. Ekeblad be-
M) Handl. r. Sk. H. XXH. s. 30. Del. Gard. Ark. VIH. s. 198.
Fryxell, Berättelser. VHI. s. 180. — 52) Whitelocke, s. 529.
Fryxell, s. o. VIII. s. 178.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
