- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
401

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fransk teatertrupp.

ek ministerkomedi.

401

November 1699 ankom ett inför skrifvet franskt
skådespe-larsällskap, under anförande af en Rosidor; en medlem
af sällskapet, Ducbemin, väckte sedan uppseende i
Paris 33). Detta sällskap uppförde Moliéres och Corneilles
stycken och hade ofta konungen till åskådare. Men d. 13 April
1700 lemnade konungen Stockholm för att aldrig mera
återvända.

Som ett kuriosum må vi här nämna en
teaterföreställning, som på sin tid väckte mycket uppseende.
Österrikiska ministern grefve Stärliernberg lät d. 8 Maj 1694
sitt husfolk i katolska kyrkan uppföra en af hans
biktfader, jesuiten Pater Martin, skrifven komedi om svenska
konungen Adils och danska konungen Helge. "Historien,"
skrifver danska sändebudet, "er bleffven med saa månge
Sotiser embellerit for att moquere offver begge Nationerna."
Svenskarna kallades "strömlingshofveder" och danskarna
"grödskopper." Harmen mot österrikaren blef allmän;
pater Martin vågade sig icke ut på gatorna, emedan pöblen
hotade att slå armar och ben af honom. Äfven Carl XI
var förtörnad, och Bengt Oxenstjerna, som beskyddade
Starhemberg, måste, sedan ban ett par gånger blifvit afsnäst,
anlita andra personers hjelp för att blidka kungen,
hvilken slutligen förklarade, att ban icke ville "fänge noget
an med en giek"33).

Med undantag af de skådespel, som uppfördes på
Lejonkulan kring 1688, och om hvilka vi på annat ställe
skola yttra ett par ord, voro alla de öfriga här nämnda
stycken icke svenska, och hafva- sålunda för svenska dramats
historia ingen annan betydelse, än det inflytande de
möjligen på dramats utbildning kunnat hafva haft.

Vi öfvergå nu till andra underordnade arter af
dramatiska hoftorlustelser, men i hvilka svenskarna visat nå-

") Atterbom, Carl den tolfte betraktad m. m. Örebro 1864.
s. 19. - Fryxell, Handl. ni. s. 354—56.

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free