Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MESSENII LEFNAD.
291
mjölnare, (log 1588, och följande året sände modren, då
omgift, den 10:årige sonen till Vadstena skola. I denna
stad, der den heliga Birgittas ben hvilade och der det
ryktbara birgittinerklostret blomstrat, funnos sannolikt
många hemliga anhängare af den gamla läran, och det var
sålunda redan i skolan, som Messenius insöp sin kärlek för
katolicismen. Presten Mogens Andersson sände 1595 den
hoppgifvande ynglingen, utan föräldrarnas vetskap, till
Jesuiterskolan i Brunsberg, hvarest då danades
missionärer till nordens omvändelse. Ar 1603 lemnade Messenius
Brunsberg och besökte Krakau samt året derpå Rom,
hvarifrån han dock snart återvände, och mottog
doktorsgraden i Innspruck år 1606, samt blef samma år i Prag af
kejsaren nämnd till Poet a Cæsareus. Sedan begaf ban
sig till Danzig, grundlade der en skola och gifte sig 1607
med Lucie Grothusen, dotter af Arnold Grothusen, konung
Sigismunds fordne informator. — År 1608 erhöll han
tillåtelse att återvända till fäderneslandet, gick då trohetsed
åt Carl IX och afsvor för all framtid gemenskap med
katolikerna och de polska Wasarna. Följande året blef han
anställd som juris et politices professor vid Upsala
universitet och utvecklade der stor verksamhet. Utom det
att han nitiskt skötte sitt lärarekall, studerade han med
största flit fäderneslandets häfder, utgaf flera arbeten och
gaf de studerande enskilt undervisning i vältalighet och
poesi. I tillegnan till komedien "Svanhvita" yttrar han
om sig sjelf, att under de fem år han varit i
fäderneslandet, hade han "beskrifvit på latin och sveuska och af tryc-
Johan Messenius som dramatisk författare. Då rlen skrefs, var "Tisbe"
ej ännu upptäckt, och icke heller hade förf. haft tillfälle att taga
kännedom om de tvenne otryckta dramerna af Messenius.
Bekantskapen med dessa nämnda dramer, som ock ett grundligare studium
af tidens dramatik har väl icke i hufvudsak ändrat hans uppfattning
af Messenii skaldskap, men dock gjort en omarbetning af nämnde
uppsats nödig. En sådan omarbetning innehålles i detta kapitel.
Dock har torf. ansett sig, till vinnande af utrymme, kunna stundom
hänvisa till den utförligare framställning af enskilta momenter, hvilken
i nämnde uppsats förekommer.
19*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
