Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287 BILDNINGSANSTALTERNA UNDER GUSTAF ADOLF.
arfgodsen (öfver 350 mantal), ocli dermed var akademiens
bestånd tryggadt. Utom denna storartade gåfva gjorde
han äfven flera penningedonationer till universitetet för
olika ändamål, skänkte dit sitt boktryckeri och stiftade
biblioteket, Så är Gustaf Adolf, "såningsmannen från
den framilande stridsvagnen," den egentlige
grundläggaren af Sveriges undervisningsverk; den svenska
vetenskapen har lika mycken anledning som den svenska
krigaräran att hålla hans namn i aktning. Vi säga den svenska
vetenskapen, ty just det att göra den vetenskapliga och
litterära odlingen till en svensk var hans ögonmärke.
Han förehöll Upsala professorer, att, då andra länder
redan började få en inhemsk litteratur, det vore skäligt, att
universitetets lärare sökte framkalla en dylik i Sverige,
ocli han yttrade, att det vore dock en påfvisk sed, att låta
all högre vishet betjena sig af främmande mål. Också
blef, som vi sett, modersmålet upptaget som sjelfständigt
ämne i skolundervisningen. Samma brinnande nit röjde
Gustaf Adolf för allt. som stod i samband med en
fosterländsk bildning. Han ålade det af honom inrättade
riks-antiquarie-embetet att föranstalta samlandet af alla
runoinskrifter, krönikor, sagor, sägner, folkvisor samt deras
melodier, vidare allt, som kunde bidraga till kännedom
om folkets sedvänjor och skick i de olika landskapen, ja, han
uppmanade äfven till samlande af materialier till ett svenskt
lexikon ’).
Men huru utomordentlig Gustaf Adolfs personlighet
än varit, huru mägtigt han inverkat på sin samtid, så
måste dock hos folket sjelft hafva funnits något med
honom befryndadt, en tillmötesgående känsla af samma art,
som den, hvilken eldade hans egen själ. Ett sådant
inflytande, som han utöfvade, utöfvar endast den, hvilken fram-
’) Beträffande denna framställning af undervisningen i Sverige
Se Geijer, I. 4. s. 288—300. Jfr vidare Atterbom, sSv. Siare och
skalder" II. s. 54. Wieselgren, s. o. III. s. 522.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
