Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•232
TISBE.
angifna orsaker förberedt, och händelsernas kedja är
ingenstädes afbruten. Hex- och djefvuls-spelet är satt i
sambaud med det hela, och äfven bisaker, såsom Holfredhs
otrohet mot sin man, användas att som hjul i
maskineriet befordra hufvudhandlingens mål. Man märker
ett-bemödande att äfven åt det mest osannolika gifva ett
sken af naturlighet; Venus och Cupido uppträda för att
motivera den plötsliga förändringen i Tisbes och Pyrami
känslor; Vestas kostliga olja kan endast under det vilkor
återskänka lifvet, "att blodet ännu är varmt." Det visar
sig ock, att det ingalunda är en oskicklig hand, som
sammanbundit händelsernas gång. Så är det t. ex. ett rätt
lyckligt grepp, att Bonaventura sjelf faller i den snara,
han utlagt för en annan. Och att Tisbe vid första
förmodan, att Pyramus blifvit dödad af vakten utanför fönstret,
genast är redo att genomborra sig med dolken, tecknar
lyckligt hennes häftighet ocli afgifver liksom en
förberedande förklaring å hennes beslutsamhet vid åsynen af
älskarens lik.
Tonen i dialogen är mindre berättande än i de äldre
dramerna; personerna uppträda icke blott för att uppläsa
en lexa och sedan gå sina färde, utan samtalets
hufvud-innehåll inledes på ett ofta osökt sätt och får en naturlig
afrundning i hvarje scen. Det episka kompositionssätt
synes sålunda här hafva lemnat plats för ett mera
dramatiskt; men ser man till, finner man att det ingalunda
försvunnit, utan sitter qvar, ocli det ganska fast, i den inre
motiveringen. Handlingen utvecklas icke ur de handlande
personernas inre, och det är endast genom ett
öfvernatur-ligt maskineri den kommer i gång. Pyrami och Tisbes
kärlek är ett verk af Venus; hindren, som lägga sig i
vägen för deras förening, åstadkommas till en stor del af
Jarib, och för den lyckliga utgången hafva de att tacka
Vesta och Diana. Detta gudamaskineri, af tidssmaken
fordradt, är på samma gång en exponent på svårigheten
för den tidens dramatiska författare att annorlunda än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
