Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fàstlagsitpptXg.
131
folcket." Då deliüquenterna stodo på schavotten, "wordo
rnonga Rijni tliem til stoor Spott tlier uppläsne aff thein,
som i Larffvakläderna wore."
Man finner af detta, att någon slags karnaval varit
ander katolska tiden öflig här i landet, under namnet
Fastelagen. Så väl namnet som andra omständigheter
antyda, att detta bruk kommit hit från Tyskland och varit
af ungefär samma beskaffenhet som der. Maskerade eller
förklädda personer hafva dragit omkring från gård till
gård ("löpa landet om i fastelaghens wijs). afsjungit eller
reciterat visor (rijm), fulla af satir och bittert skämt, samt
förehaft allehanda löjliga upptåg. Också berättar Olaus
Magni, — en källa, som dock endast med varsamhet kan
begagnas —, att under de sex sista dagarna före fastan
anställdes maskerader med vederbörande myndighets
tillstånd. när de bachanaliska sällskaperna (förmodligen
gillena) firade sina högtider. Som man i anseende till
handtverkares oförfarenhet ej kunde erhålla finare masker,
plägade förnämare personer öfverhölja ansigtet med svart
siden och på hvarjehanda sätt förkläda och förställa sig;
men de lägre utstyrde sig med oxliorn och getlmfvuden,
härmade djurläten m. m. Utländska målare voro vid dylika
tillfällen de oblygaste att härma ohöfviska qvinnor och
tilläto sig denna oskicklighet äfven på andra tider än den
vanliga, till allmän förargelse ä0).
Att fastlagsupptågen och de dervid afsjungna visor,
hvilka väl till större delen varit improviserade, hos oss
antagit någon mer eller mindre dramatisk form, tyckes
framgå ur hvad vi ofvan berättat om Oottländningarnas
fastlagsupptåg 1361 till hånande af Waldemar Atterdag.
Men någon utbildning vann dock aldrig denna
fästlags-dramatik. och med ett enda undantag hafva vi icke
funnit några spår af skrifna fastlagsspel från medeltiden.
s°) 01’aus Magni, s. o. Lit, 13. c. 42. Jfr iöfrigt om allt,
sora angår’fastlagen, Rydquists intressanta undersökning i "Nordens
äldsta Skådespel." s. 216 -228.
143*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
