Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 fastlagsirpptag.
Huruvida de af kyrkan införda narr- ock
åsnefesterna äfven här blifvit firade, känner man väl icke;
men sannolikt har väl icke Sverige kunnat hålla sig
alldeles obesmittad af dessa i alla andra katolska länder så
öfliga burleska upptåg. Medeltidens smak att inhölja i
sig sjelfva allvarliga akter uti löjliga och bizarra former
fann äfven här ingång och yttrar sig bland annat i de
länge bibehållna ceremonier, hvarmed unga studenter
upptogos till akademiska medborgare eller den s. k.
Depositionen 45).
Men den tid af året, som företrädesvis var egnad åt
burleska nöjen, var dock Fastlagen, och vid de då
anställda upptåg hafva säkert lekarena i icke obetydlig mån
bidragit att inympa månget från utlandet lånadt drag på
våra svenska folkförlustelser. Med fastans försakelser och
kött-spakningar i utsigt, svärmade folket om, gladt ocli
uppsluppet, för att rätt njuta af lifvet under de få
ögonblick, som återstodo innan kyrkans tvång i all dess
stränghet pålades det. Fastlagen var utan tvifvel från början
detsamma som fettisdag eller tisdagen näst efter
nuvarande fastlagssöndag, och med den derpå följande
Askonsdag började fastan, såsom den ännu gör i katolska
länder’6). Ordet fastlagen betyder ursprungligen
detsamma som tyskarnes Fastnacht (Ihre sammanställer
det med det tyska fastelabend och det danska fastelavn),
och betecknar sålunda sjelfva aftonen och natten före fa-
s. o. s. 24. Ni co lo vins, s. o. s. 126. — 15) Se Ek, Gamla bruk
och ceremonier vid ett svenskt universitet. Nordisk
Universitets-tidskrift. III. 2. s. 18. — ") Den rätta Askonsdagen infaller i
första veckan i fastlagen, men ett felaktigt språkbruk liar öfverflyttat
namnet på onsdagen i påskveckan. "Ifrågavarande förvexling," säger
Rydr|uist, "liksom den med fastlag och fasta, hvilka bos oss i
allmänhet gälla som liktydiga, kan lätt förklaras deraf, att då genom
Reformationen fastans betydelse, såsom lekamlig spaltning, upphörde
och med henne äfven de föregående nöjena, skulle också den
teeli-niska bestämningen snart förlora sitt ursprungliga innehåll; hvarföre
man utan svårighet flyttade reningsdagen in i påskveckan — den
enda, som i reformerade länder hålles i strängare helgd."
Ryd-quist, s. o. s. 222 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
