Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSLEKAR PÅ FÄRÖARNA.
15
"Simon i Sülle" 23). Keyser berättar om de isländska
dansarna, att de dansande utförde hvar sin roll samt att
hufvudpersonernas eller fördansarnes minspel, ja till och
med deras drägt var derefter afpassad. Men då man af
brist på plats i de vanliga boningshusen för den till dans
samlade mängden ofta begagnade kyrkorna till att dansa
uti och dessutom mycken oanständighet skall hafva varit
gängse viel sådana tillfällen, så blef all dans på ön
sträng-ligen förbjuden och gick verkligen temligen hastigt ur
bruk "). Deremot hafva de gamla dansarna bibehållit sig
ända intill våra dagar på en annan skandinavisk koloni,
Färöarna. Dessa öars ensliga läge och den ringa
beröring, hvari dess befolkning stod till den öfriga verlden, gjorde
att moderlandets seder kunde här bättre bibehålla sig i
gammalt oförfalskadt skick. De upplysningar vi hafva om
de Färöiska dansarna äro derföre synnerligen egnade att
sprida ljus öfver äldre tiders dansbruk i norden, och man
kan med temligen hög grad af sannolikhet från
beskaffenheten af dessa öboars dans sluta till beskaffenheten af den
gamla nordiska dansleken. I en gammal beskrifning öfver
Färöarne från år 1673 säges, att invånarne vid sina bröllop
och under juldagarne förlusta sig med någon enfaldig
dans, hållande hvarandra i handen uti en krets och
sjungande några gamla kämpavisor; de flesta af dem kunna
nästan alla kämpavisor, icke allenast de, som finnas i den
gamla danska kämpaboken, men äfven många andra, som
möjligen annorstädes äro glömda, men här lefva uti friskt
minne och ideligen begagnas vid deras dans. Ännu 150
år derefter fortlefde samma dansar och samma visor i
oförminskad friskhet; öboarnas största nöje var dans, gamla
och unga togo deri del; från jul till fastan var den
egentliga danstiden, men dessutom dansades äfven på heligda-
") Lyngbye s. o. s. 37—8. — ") R. Keyser, "Nordmændenes
Forlystelser i OIdtiden" i Norsk Tidskrift for Videnskab og
Litteratur, udgivet af Lange. 2:den Aargang, s. "239. Källan, hvarur
ofvanstående uppgift är hämtad, är ej af författaren angifven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
