Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vågestykket, den ekspedisjonen, han klarer sig,
han klarer sig, sa Just. Men rynkene i pannen
hans skalv, blikket hans vaklet — han 1lå våken
om natten, som mig, prøvde å late som han sov. —
Grete sporet op andre flyvere, skrev til adresser
hun hadde, fikk somme tider svar: Løytnant Hans
Helle hadde vært der og der sist de hørte om ham.
Ingen visste mer enn vi.
Et fremmed fly blev skutt ned på sletten utenfor
byen en bombenatt — sletten vår, som vi hadde
kalt den, da vi drog dit hver godværsdag med barna.
Piloten hadde reddet sig i fallskjerm fra den bren-
nende maskinen. Der ser du, sa Just, de kan
tingene sine, de berger livet.
Tre av våre maskiner vendte ikke tilbake, stod
det i avisen. Syv av våre vendte ikke tilbake. To
av førerne er i sikkerhet, stod det. Eller intet om
«førerne». Kan sine ting. Er flinke. Men flinkere
enn dem er døden.
Vi lot ikke som vi sov lenger; jeg drev i rum-
mene nedenunder om natten, slo ned vinduene,
stirret på himmelen — lyttet ikke efter de frem-
mede, efter flyalarmen, lyttet gjennem stillheten,
tryglet og truet dem om tegn, om varsel til hjertet
mitt fra mitt eget blod over skoger og marker og
fjell der ute — Til Just kom ned til mig, kom
479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
