Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Missionsförbundet (Sydsvenska Dagbladet 25/2 1929)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
som hölls i Stockholm i mars 1929, framträdde en
metodistpastor i "Frikyrklig Ungdom" som talesman för de
många, som gå och hoppas på en "frikyrkorörelsens
självbesinning". "Frikyrkorörelsen i vårt land borde", skrev
han, "tillsammans med de troende i statskyrkan bilda en
andlig enhetsfront mot avkristningens krafter. Orsakerna
till att fronten här och var brutits äro icke alltid att söka
utanför frikyrkorörelsens läger. Endast den självgode och
på självkritik fattige kan mena detta. Frikyrkorörelsen
skulle intet förlora, om den gjorde något för att
manifestera sin goda vilja till enig samverkan med allt Guds
folk för Guds rikes seger i vårt land." Det är ord, som
tåla att tänka på. Inte minst inom Missionsförbundet, där
många av de bästa, särskilt inom den yngsta
generationen, föredraga pingströrelsen framför en frikyrklighet,
som drivit den gamla "läsare"-andan på flykten. Men
önskligt vore, att maningen till självbesinning vunne gehör
även inom de båda andra stora frikyrkosamfunden.
Missionsförbundet står ju, trots allt, kyrkan särskilt nära.
Men även hos de svenska baptisterna och metodisterna har
mycket av den nationella egenarten i det religiösa
bevarats. Olikheterna äro icke större, än att man på många
punkter borde kunna räcka handen till samarbete även
med de folkkyrkliga. Från kyrkans sida torde inga
hinder möta. Fråga är, om man icke numera bland hennes
präster och ledare rent av finner fler väckelsens barn och
barnbarn än inom något frikyrkosamfund. På kyrkligt håll
ha förutsättningarna för en verklig förståelse av den
frireligiösa mentaliteten i varje fall aldrig varit större än i
våra dagar. Skola de frikyrkliga nu också kunna glömma
gamla oförrätter och vara framsynta nog att icke själva
göra sig skyldiga till försyndelser av liknande slag? Skall
den kommande utvecklingen inom frikyrkorörelsen gå i
den riktningen, att den främjar en nationell samling på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
