Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keswick-konferensen 1927. Ett bidrag till den brittiska helgelserörelsens karakteristik (Kristendomen och vår tid 1928)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
av detsamma, som lutheranen menar sig uppleva redan
vid frälsningstillägnelsen: den "frid" och "salighet", den
kraft till ett helgat, av Gud helt behärskat liv, som den
i tro tillägnade syndaförlåtelsen, om den verkligen
förtjänar namnet, alltid för med sig. I den mån detta är
fallet, gör man naturligtvis rätt i att "taga Gud på orden".
Ty den frid och salighet i nuet, som det här är fråga
om, "ligger djupt, djupt under alla känslors och
stämningars spel" (Einar Billing, Herdabrev, Sthlm
D :r Charles Inwood. D :r W. Y. Fullerton.
1920, sid. 20). Den har sitt korrelat i en tro, som —
för att gripa till Luthers ord i stora
Galaterbrevskommen-taren — "försätter oss utanför oss själva, så att vi icke
söka stöd i egna krafter, samvete, känsla, person och
gärningar utan i det som är utom oss, d. v. s. i Guds löfte
och sanning, som icke kan bedraga" (Weimar-uppl. 40,
1: 589). "Genom troil allena", det blir här till sist
detsamma som "genom Gud allena", detsamma som
vissheten att Gud själv omsluter oss och bär oss även i de
tider, då känslan pendlar över i oro och missmod, en
visshet, som vi t. ex. återfinna i några välkända versrader
av den hos Luther djupt rotade Carl Olof Rosenius:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
