Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keswick-konferensen 1927. Ett bidrag till den brittiska helgelserörelsens karakteristik (Kristendomen och vår tid 1928)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
icke mellan samfunden utan mellan de på Jesus troende
och av hans Helige Ande uppfyllda själarna.
Det andliga livets fördjupande bland redan troende
kristna — det är Keswickrörelsens egentliga syftemål.
Någon "evangelistic movement" (evangelisationsrörelse)
är det inte fråga om. "The aim is not to preach the
Gos-pel that sinners may be saved... but it is a mission to
believers"1 — det betonades eftertryckligt av
baptistpastorn d:r W. Graham Scroggie, en av de själfullaste och
mest klartänkta av talarna vid 1927 års konferens ("The
Keswick Week 1927", sid. 140).2 Keswicks
specialitet, om uttrycket tillåtes, är icke "Kristus för oss" utan
—- såsom naturligt är, då det gäller en helgelserörelse —
"Kristus i oss". Kring begreppen "consecration"
(helgelse), "holiness" (helighet) och "sanctification"
(helig-görelse) å ena sidan, "andedop" och "andeuppfyllelse"
å den andra, rör sig det bela. Att visa vägen till en
personlig upplevelse av de andliga erfarenheter, som åsyftas
med dessa begrepp, det är den uppgift, som mötets alla
talare lia i sikte. 1 ämnesvalet för de olika dagarna i den
vecka konferensen pågår kan man också konstaitera en
medveten strävan att dag för dag leda åhörarnas tankar
1 Syftemålet är ieke att predika evangelium till syndares
frälsning . . . utan det är fråga om ett budskap till redan troende.
2 Scroggie, som jag under min vistelse i Edinburgh juni—juli 1927
hade tillfälle höra i hans lilla vackra baptistkyrka, kreerades vid den
tiden av därvarande universitet till "Doctor of Divinity". Av de fyra
övriga teologie hedersdoktorerna var den ene den numera så omstridde
biskopen av Birmingham, f. d. matematikprofessorn E. W. Barnes.
Pro-motor var sir Alfred Ewing, den för si’na under krigsåren i det mystiska
"rum nummer 40" utförda dechiffreringsbedrifter kände
universitetsrektorn, en undersätsig, kraftigt byggd man med godmodigt utseende.
Vid en festlig kollation för promovendi höll denne ett spirituellt
anförande, vari ban på ett mycket fyndigt sätt motiverade universitetets
till synes egendomliga val av teol. hedersdoktorer. Dessa
representerade, sade lian, vad William James kallade för "varieties of religious
experience" (olika former av religiös erfarenhet). Biskopen kunde nog
känna sig "poles apart" (polsvitt avlägsen) från en eller annan av
pro-motionskamraterna, men — "did not the very phrase suggest an
under-lying unit? What were ’poles’ but only different aspects of one and the
same line?" (The Scotsman 1/7 1927; väckte inte själva denna fras
tanken på en bakomliggande enhet. Vad vore väl "poler" annat än olika
aspekter på en och samma linje?)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
