Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:419
gick gcnasl till både polischefen och tidningskontoret. Den förre
kunde icke uppgiva, vilken av poliskoinmissarierna, som väckl
anklagelse, eller vad anklagelsen gällde, och pa tidningskontoret
kunde han icke fä besked om, vem som insänt notisen. Polismannen
vägrade att återlämna stjärnan, så länge han icke pa lagligt sätt
och för bevisat tjänstefel avskedats, och tidningen lovade honom
all den upprättelse den kunde giva. Den införde en av lionom
skriven redogörelse för saken.
Vederbörande hade räknat pà. att han utan knyst skulle
mottaga sitt avsked, liksom dussintals andra polismän gjort, vilka
före honom blivit avskedade pa samma godtyckliga sätt. Men
denna gång hade de missräknat sig. 1. frågade dem rent ut, om
de ville återtaga sin anklagelse och återgiva honom hans syssla.
I annat fall ämnade han väcka åtal mot dem. Då dc ignorerade
hans begäran, lämnade han saken i händerna pà en svensk lagkarl,
Gustaf Anderson, vilken stämde vederbörande. Nu vände sig bladet
med ens. Man gjorde honom förlikningsanbud, erbjöd honom
kontant ersättning, lovade honom en bättre plals o. s. v., om han
ville nedlägga målet. Men ban läl sig icke frestas lill någon
eftergift. Då målet kom före och parterna hörts, fällde domaren
del utslaget, alt poliskommissarierna handlat olagligt, och
för-ständigade dem att återinsätta Isakson i hans syssla. Det är icke
ofta en invandrare vågar ensam upptaga strid mot ett hell parti av
poliliska pampar, och ännu sällsyntare är det nog, att ban avgår
med segern och vinner en sà lysande upprättelse, som här var
fallet. Del har måhända aldrig hänt mer än denna gång. Emellertid
hämnades de stukade storgubbarna genom att på varjehanda sätt
förbittra polismannens tillvaro och lyckades slutligen genom något
knep göra sig kvitt honom.
Allt bedrägligt förfarande måsle ju anses förkastligt, men det
kan finnas tillfällen, da man känner sig benägen att överse med
vissa former av bedrägeri. Att överlista cn sniken, orättvis eller
dumhögfärdig människa är troligen ingen oförlåtlig synd. Hur som
helst måste jag erkänna, alt jag två gånger varit med om en dylik
handling. Första gången var, da Magnus Elmblad och jag hjälpte
cn nykommen stockholmare vid namn Asplund att »smita» från
en sniken tvsk hotellvärd i Chicago, vilken sökt pungslå honom
mer än skäligt. Asplund hade bott på hotellet ett par veckor,
men hade icke ätit ett enda mål där. Han hade betalt i
förskott 10 dollars för de två veckorna. Den tredje veckan hade
redan ingått, då ban fick för sig, att han skulle resa till Minneapolis.
Men hans värd ansåg, att han borde betala för veckan, och ville
icke tillåta honom att laga sina saker från hotellet, innan han
betalt. Elmblad och jag tyckte, att detta var oresonligt, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
