Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liXil
fortskridande hade de avskuddat sig del ena plagget efter del
andra, alldeles som en ruggande höna blir av med sina fjädrar.
Man märkte knappt, hur det gick till. när de gjorde sig kvitt
kläder, pärlor och bensmycken.
1 sina tält omtalade de för oss mänga av de röda männens
urgamla secler oeh bruk, oeh jag önskar, alt jag haft lid att
ägna ell grundligare studium åt dem. ty de äga enligt mitt
förmenande cn underbart intressant uppfattning av livets ocli dödens
hemligheter. I)e äro till en viss grad vidskepliga, men det tyckes
finnas anledning och kanske skäl därför. Deras instinkt är förvisso
märkvärdigt utvecklad, och deras minne häpnadsväckande. Ar
1915 passerade några av dessa indianer genom Portland lill
ul-utslällningen i San Francisco. När jag gick fram till dem. ropade
cn av de "äUlsla i hopen milt namn och berättade sedan med
tillhjälp av en tolk om besöket i Montana och om
installations-festen i pressklubben. Denne indian påstods vara över 100 är
gammal, och hans fårade drag tycktes bära vittne därom.
Äktenskapliga förbindelser mellan svenskar och indianer äro
icke allmänna, men de förekomma, sårskilt i Alaska och i
Nordvästra delen av staten Washington, där somliga av de i
havsviken Puget Sound belägna öarna långt tillbaka befolkades av
vita jägare och sjömän, vilka gifte sig med döttrarna lill de
pä desamma boende urinvånarna. I nder de är jag var bosatt
i Seallle, var det min vana att varje sommar ocli höst besöka
den nordligaste ögruppen, de s. k. San Juanöarna, ett förtjusande
vackert landområde, än ensam, än i sällskap med min familj
iller med någon vän. och lill fots genomströva olika trakter
av öarna. Vid ett sådant tillfälle, då jag och min hustru, körande
framför oss en barnvagn, i vilken vår yngsta, en dä 18 månader
gammal flickunge, hade sin plals. efter etl strövtåg genom ell
par av öarna stigit ombord på ängbålen, som skulle återföra
oss lill Seattle och denna hunnit ett stycke på väg genom den
vackra viken vid F.asl Sound pä Oreasön, kom en roddbåt från
stranden och signalerade åt ångaren alt stanna. I balen sutto
en man och två kvinnor. Dä den hunnit fram till ångaren, langades
några knyten från hälen och kvinnorna stego ombord, varefter
mannen rodde tillbaka lill stranden. De bägge kvinnorna, vilka
voro väl inhöljda i brokiga ylleschalar, inträdde kort därefter
i den lilla aktersalongen, där de övriga passagerarna sulto, och
slogo sig ned på en av sofforna. Vi sågo nu. all de voro en
äldre indianska och en ung. vid pass 18-arig halvindianska. De
spräkade sinsemellan pä indianska och tycktes icke
uppmärksamma mitt och min hustrus samtal, som fördes pä svenska,
ehuru de då och dä kastade en flyktig blick över till oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
