Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:»0
ännu mer att oroa er över? Emellertid tror jag mig nu första.
vern eder broder är. .lag ser honom emellanåt omnämnd i
tidningarna. Gjorde han icke för ell år sedan cn resa till Europa?
Det har jag ingen reda på-, blev svaret. Vi brevväxla
sä sällan, att jag sannerligen inte vet. om han håller lill i Europa
eller i .lapan nu för tiden. Ilan har råd att fara jorden runt,
om han vill.
■Nåväl, om ni nu inte läser svenska eller intresserar er för
mitt arbete, så kunde det kanske glädja honom att se er omtalad
i boken och läsa om den stat. som ni valt till hem.
-A, del frågar han inte efter.»
Nåja, sà har ni kanske någon annan släkting, som det kunde
roa.»
Jag har ingen annan släkting i Amerika, och om jag har någon
kvar i Sverige, vet jag inte.
An eder hustru dä? Hon har kanhända släktingar, som skulle
vilja läsa om er och om Stilla havskusten.
■lag vet inte om mor än en. och var den finns, har jag
ingen reda på.>
Karlen blev för tråkig. Vi lämnade honom, men ännu vid
avskedet ute på verandan yttrade han en förmodan, att det troligen
skulle betala sig bättre att uppföra ett tvävåntngshus på var
och en av hans alla hustomter än en ensam hotellbyggnad, lian
hade synbarligen icke tanke för något annat än penningförvärv.
Eosterl a ml, fränder och släktingar betydde ingenting för denne
niammonsdyrkare. Det sorgligaste är. att han har så många
likar. Endast några fä dagar efter besöket hos mr Carlson
råkade jag ut för ett motstycke till honom. Det var en mr
vi kunna kalla honom Larson. Han bodde i en annan stad ocli
ansågs som den rikaste mannen i hela staden. Jag ringde pa
vid 10-tiden på f. m. En ung flicka som tjänade bos den gamle
enstöringen, kom och öppnade. Jag frågade, om mr Larson vore.
betnma. Jaha. del var han. Varpå flickan gick in i nästa rum
och hojtade: Hej. mr Larson, kom ut!
Jag höll pä alt brista i skratt. Flickslynan hade
synbarligen ingen vidare respekt för sin husbonde. Och det undrade
jag inte pa. när jag några minuter därefter fick se honom
livslevande — en liten tjock gubbe i morgontofflor, nattskjorta ocli
kalsonger, omornad ocli tydligen direkt uppstigen ur bädden. Jag
presenterade mig och framställde mitt ärende. En sä framstående
medborgare borde väl vara representerad i min bok. Han stirrade
urfånigt på mig ocli utbrast därefter på den mest miserabla
engelska:
Nej. jag läser aldrig svenska. När jag först kom till Amerika,
var jag lika dum som alla de andra och höll i flera är en
svensk tidning frän Chicago, jag tror den bette Gamla och nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
