Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Svensk amerikanerna som jordbrukare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
tagits i besittning och det blir allt mer och mer ont om gad
jord till rimligt pris. Den lilla farm, som författaren själv äger
och sköter, skulle, om den utarrenderades ocli arrendalorn skulle
betala skatten, pa sin höjd bringa 80 dollars i årligt arrende,
vilket vore endast 21 -j procent på vad den kostat. Den är
följaktligen icke värd sitt pris, men jag skulle ändå, av alldeles samma skäl,
som Jolin Nelson angav beträffande sin farm, ickc vilja sälja
den billigare. Och eftersom alla mer eller mindre resonera pa
samma vis, är del numera icke sä lätt att bli ägare till en
farm etter all reda sig pä den, som det förr varit Detta torde
vara ett av skälen, varför sa jämförelsevis fä av dc svenska
utvandrarna nu för tiden slå sig på jordbruk ocli sä få av
de stadsbor, som flytta ut pa landet för atl idka jordbruk, stanna
(lär. Del gar emot all nödgas underkasta sig försakelser och slit,
dä man är van vid bekvämlighet, och för utvandrarna lager det
icke lång tid all utröna, att arbetarna i staden, ulan alt riskera
något kapital alls. med lätthet förtjäna mer än farmare, som insatt
tusentals dollars i sina gärdar, och all utsikten all vinna
förmögenhet genom stigande jordvärde icke mer finnes utoni i
storstäderna. där affärstomternas värde fortfarande synes stiga i höjden
i kapp med de pa dem uppförda skyskraporna.
följande citat ur elt brev från en svensk farmare i South
Dakota tatar för sig självt: 1871 kom jag till Amerika sa fattig,
som en emigrant kan vara. skyldig för bilresan, och lämnade
kvar gamla föräldrar, som inte hade något annat all leva av
än min förljänst. Jag arbelade för farmare om sommaren och
i en kolgruva om vintern. När jag sparat ihop nog pengar, för
att kunna laga mig hustru och köpa hästar och redskap, begynte
jag atl farma i Illinois. Men som landet var för dyrt. begav
jag mig västerut. 1881 kom jag bil. Nu är jag oberoende av
både strejker och arbetslöshet. För all hjälpa våra landsmän
startade vi här cn kolonisationsförening, för att skaffa hem ocli
arbete al svenskar. Vi annonserade i svenska tidningar. Jag var
kassör tör föreningen och betalade ut 170 dollars 621) kr. för
annonsering, svarade pä 100-tals brev och fick i til fall på .">0
även lägga ut postporto, höll pa alt springa benen av mig för att
skaffa arbete at snickare, barberare, maskinarbetare och
jordbrukare. Vad blev resultatet’/ Ingen kom av dem, som lovade
komma. Denne brevskrivare befann sig dock i en trakt, där
det ännu, efter vad ban försäkrade, fanns golt om billig jord.
Även då jorden var billig överallt i västern, fordrades :lct dock.
för att nybyggaren skulle kunna reda sig. att han skulle vara
stark, van vid kroppsarbete och praktisk, så all han kunde taga
sig lill med vad som helst, utan att behöva leja hjälp vid alla
möjliga förefallande behov. Vi ha i kap. 2 sett. bur det gick
med Unonius’ nybygge i Wisconsin. Del gick om styr. emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
