Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Svensk-amerikaner bland amerikanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
serier, för vilka han blev utsatt, för det ban höll pa tukt och
disciplin och för det han var utlänning, lika glädjande är det
att bevittna den ädla opartiskhet och äkta rättskänsla, som
besjälade överstarna Stuart och Smith. Malmborg tog avsked ur
tjänsten 18(55. Hans synförmåga försämrades mer ocli mer, och
nästan blind återvände han lill Sverige. Han levde där pa sin
pension till 1880. da ban avled i Visby.
Xägra av de ovan uppräknade officerarna kommo direkt frän
Sverige, för all deltaga i kriget på nordstaternas sida. Bland
item var Ernst von Vegesack, som 1801, da ban var 11 ar gammal,
lämnade Sverige i sällskap ined löjtnanterna llelleday, Rossander
och Ullman saml en ung ingenjör Torslow. Han deltog med
utmärkelse i många blodiga bataljer, och när han i maj 1803
lämnade armén med sill regemente, mottogs han ocli regementet
i New York. Baltimore ocli Philadelfia med storarlade
festligheter. Kort därefter återvände han till Sverige, lian avled
i Stockholm 1903. Hår är kanske platsen att nämna i
förbigående. atl medan elt par europeiska stater under det amerikanska
inbördeskriget stodo pa sydstaternas och slaveriets sida, Sverige
som ell hell sympatiserade ined unionen och dess kamp för
slaveriets upphävande. När i början av april 1805
underrättelsen, atl rebellernas huvudstad Richmond fallit, ingick till
unions-förbundels huvudstad Washington, samlades en stor skara
människor utanför statsministern Sewards bostad och ropade på honom.
Man ville höra, vad ban hade att säga. Han utträdde pa verandan
och yttrade: .lag haller pä med alt skriva etl antal depescher
lill utlandet. Ni torde önska all höra, vad jag har all säga
de olike regeringarna i detta viktiga ögonblick. Jag skall àedra
vägnar tacka kejsaren av Kina. för det ban icke tillåtit någon
sydstatspiral visa sig i hans hamnar. Jag skall tacka den turkiske
sultanen, för det han icke mottagit och härbärgerat rebeller, som
sökt skycld inom hans område. Jag skall underrätta den franske
kejsaren, att han kan resa lill Richmond och hämta den tobak,
som så länge legat blockerad där, och lill Lörd Jolin Russel
skall jag säga, alt England nu kan erhålla den amerikanska
bomullen ulan någon blockadbrylning. Med dessa fa ord hade
Scward . säger C. t. Peterson, låtit förslå, vilken ställning del
s. k. kristna England ä ena sidan och det över sin
frihets-kärlek ständigt skrytande Frankrike ä den andra intagit gent emot
unionen ocb dess sak under det 1-ariga blodiga inbördeskriget.
Sverige var naturligtvis för litet alt nämna i förening med dessa
stormakter, men om Seward skolat säga någonting om vårt
fädernesland, så hade ban icke kunnat undgå atl giva det etl lika
hjärtligt tack. som det ban gav Kina och Turkiet, ty hela Sverige
var unionens vän bela tiden.
Detsamma gäller i det s|ora bela även om Svensk-Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
