Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Svensk-amerikaner bland amerikanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
I års lid var han föreståndare för statens tukthus och utnämndes
senare till föreståndare för regeringens byggnad i Charleston. lian
avled där 1891. Om hans krigsmannaduglighel finns icke mer än
en mening. General Logan och andra av de amerikanska
befälhavarna berömde honom gäng pà gäng i sina rapporter. General
Shcrman yttrade vid ett tillfälle, att en tapprare nian och bättre
artilleriofficer ån Stolbrand fanns icke i bela armén. Men i det
civila livet liade ban sina egenheter, bland vilka var en svaghet för
att berätta orimliga historier. Sä påstod ban sig ha varit professor
i exercis och hästtäm jning i den svenska armén och privatlärare i
krigskonst för konung Oscar II. medan ban var kadett. Enlig|
Stolbrands uppgift var prinsen mycket bångstyrig och ohörsam,
men hans kunglige fader liade lyckligtvis tillåtit Stolbrand alt vara
sträng mot prinsen. En annan märkvärdig historia var, att
Stolbrand. som någon gäng pä 1850-talet haft anställning vid en
konst-bevattningsanläggning i västern, uppfunnit en sorts skor, med vilka
ban kunde gä pà vattnet, bärande med sig hela sin militäriska
utrustning.
En av de allra dugligaste och tappraste, men i förhållande lill
sina förtjänster minst uppskattade av hjältarna i inbördeskriget
var översten Oscar Malmborg. Han var född 182(1, liade genomgått
karlbergs krigsakademi och tjänstgjort flera är i den svenska armén,
när han vid krigels utbrott mellan Förenta staterna och Mexiko 18-111
reste till Amerika, för att erbjuda den amerikanska regeringen sina
tjänster. Han vann befordran under kriget. 1852 bosatte ban sig i
Chicago, lian var anställd i emigrationsdepartementet vid Illinois
Central järn vägen, när inbördeskriget bröt ut. Såsom befälhavare
över 55:te lllinoisregemcnlet. vilket huvudsakligen beslod av far
marc och arbetare, gjorde han ell storverk, i det ban genom
sträng disciplin och trägna övningar förvandlade det till ett av
mönsterregementena i armén. Men lrans stränghet och noggrannhet
i tjänsten gjorde honom opopulär bland rekryterna, bland vilka
funnos många, som anmält sig i hopp att få någon sorls överordnad
befallning. Malmborgs förman, överste Stuart, hyste ingen tilltro
lill sin egen förmåga, men litade fullkomlig! pa Malmborgs, och
manskapet, som märkte, hur det hängde ihop. föraktade den ene, för
det han ej var tillräckligt hemma i sina stycken, och den andre,
för del han var kunnigare, än vad soldaterna ansågo behövligt. Vid
regementets organiserande hade etl par metodistpräster vid namn
Hanev och Presson ditfört ett antal rekryter och blivit utnämnda lill
kaptener över var sill kompani. När Malmborg befordrades lill
överstelöjtnant, väckte detta ond ’blod hos en hop gröngölingar,
som ansågo sig förbisedda, och når ett är senare Stuart skulle
lie-fordras och utsikterna voro. att Malmborg skulle utnämnas lill
överste, sändes ett av Hanev inspirerat brev till statens guvernör
Yates, vari 21 av de lägre officerarna fordrade att få ha elt ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
