Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det kyrkliga livet och skolverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
av den amerikanska. Den räknade 1910 omkring 24,000 medlemmar
och hade mellan 20 och 30 präster.
C, Den lutherska kyrkan.
Den förste lutherske präst, som kom frän Amerika till Sverige,
sedan kolonien i Delaware grundades, var P. W. Böckman. Han
var prästson frän Skäne och född 1800. Omkring 1844 reste han till
Amerika och uppträdde i Unonius’ nybygge i Wisconsin, där han
utan framgäng försökte bilda en församling. Han reste sedan
omkring som läkare i de svenska nybyggena, varefter han
återvände till Sverige, lian dog i Göteborg 1850. Den andre i
ordningen var den här ovan i metodisternas historia omnämnde C. P.
Agrelius. Varken han eller Böckman ägde de nödvändiga
förutsättningarna som ledare och organisatörer. Dessa ägdes i desto
rikare mätt av den tredje svenske prästmannen, L. P. Esbjörn,
vilken blev den egentlige grundläggaren till den lutherska kyrkan och
det svenska bildningsarbetet bland svensk-amerikanerna. Han
välfödd i Delsbo, Hälsingland, 1808, son till skräddaren Esbjörn
Paulson, och blev redan i barndomen föräldralös. En gammal
trotjänarinna tog vård om honom och ställde om, att han fick studera.
Han blev student 1828, prästvigd 1832 och avlade pastoralexamen
1839. Han hade tjänstgjort som pastorsadjunkt i Östra Vàla, som
brukspredikant i Gästrikland och skollärare i Ilille vid Gävle, när
han 1819, med reseunderstöd av Svenska missionssällskapct i
Stockholm, i sällskap med 110 emigranter från Gästrikland och
Hälsingland reste till Amerika ocli begynte prästerlig tjänstgöring bland
utvandrarna. Han organiserade församlingar i de unga nybyggena
i Illinois, hopsamlade medel till kyrkbyggen, uppförde kyrkor o. s. v.
Anda till hösten 1852 var han den ende svenske lutherske prästen
i Illinois. Han hade då 6 församlingar att tillse och hans pastorat
upptog ett område av 50 mils (80 km.) längd. Av den amerikanska
kongregalionalistmissionen hade han utverkat ett anslag av 300
dollars pr år, då det beräknades, att de svenska församlingarna skulle
med 100 dollars bidraga till hans lön. De voro emellertid för fattiga
alt kunna bidraga. Ännu 1853, då de räknade 210 koinmunikanter,
utgjorde hela det bidrag de kunde lämna till prästens lön 80 dollars.
Elt av Esbjörns svåraste bekymmer var de ansträngningar .lönas
Hedström gjorde för att undergräva folkets förtroende för honom.
Hedström sökte intala alla, att den lutherska kyrkan var andligt
död, och att den svenske prästen kommit för att tvinga fria
medborgare in under svenska statskyrkans lydnad. Sjukdom var ett
annat bekymmer. An var Esbjörn själv angripen av frossfeber, än
någon av hans familj, än allesammans. Men allt övervanns. 1858
blev ban professor i Norra IIIinoissynodens prästseminarium i
Springfield. Skiljaktigheter i åsikter mellan honom och skolans
rektor vållade, att E. lämnade sin befattning 1860. Samma år var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
