Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vävt bomullstyg och förklädet av tryckt kattun, kjolväskan av bredrandigt,
flerfärgat ylle. Vita ullstrumpor stickade avigt och rätt, “svicklade"; skor
med järnskodda klackar samt spännen av vit metall.
Ytterplagget utgöres av en blå tröja av ylledamast, som häktas ihop.
Sämskskinnströjor med röda ärmuppslag ha även brukats.
Vä r e n d. Festdräkt för gift kvinna.
Värend omfattar i det närmaste hela Kronobergs län, men huruvida
den av oss kända värendsdräkten allmänt brukats inom detta stora
område är dock ovisst. Ännu på 1830-talet lär den ha burits i Virestads,
Stenbrohults, Skatlöfs, Vislanda och Urshults socknar, alla hörande till
det gamla Värend, samt egendomligt nog även i Hallaryds pastorat i
Sun-nerbo härad, vilket i äldre tider räknades till Finnveden.
Värendsdräkten är en av Sveriges vackraste folkdräkter. Linné skriver
även om densamma, att den är den täckaste och dyrbaraste han sett hos
allmogen i riket. Värends kvinnor ha ju ock inom svensk lag haft en
hedrande särställning. Systers rätt att ärva lika med broder, vilken först
år 1845 gavs åt alla svenska kvinnor, har märkligt nog från urminnes
tid varit gällande i Värend. Enligt Värends häradsrätt skulle “syster gå
i lika arf med broder och hustru med man och mannen icke äga någon
förmån framför kvinnan". Då döttrarna gifte sig, fingo de på sin
bröllopsdag kring livet bära ett stridsbälte av rött siden eller kläde med
guldfransar. Detta bälte kallades fälttecken. Dessutom ägde de rätt att låta
sitt bröllopståg till kyrkan föregås av trummor och krigsmusik. Ännu i
slutet av 1700-talet fortfor denna sed, ehuru den i Karl Xl:s kyrkolag av
år 1686 förbjöds i övriga delar av landet. Anledningen till dessa
rättigheter skall ha varit den hjältebedrift, som Värends kvinnor utfört. — En
gång, säges det, inföllo danskarna i landet, brände och skövlade går-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
