Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Bolsjevikernas parti i kamp för landets socialistiska industrialisering. (1926—1929) - 3. Offensiven mot kulakerna. Den bucharin-rykovska partifientliga gruppen. Första femårsplanens fastställande. Den socialistiska tävlan. Början till den massomfattande kollektivrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiets övergång till offensiv mot kulakerna, då utomordentliga
åtgärder tillämpades mot kulakerna, kastade den bucharin-rykovska
gruppen masken och började uppträda öppet mot partiets politik.
Bucharin-rykovgruppens kulaksjäl uthärdade inte längre och
gruppens anhängare började redan uppträda öppet till
kulaker-nas försvar. De krävde att de utomordentliga åtgärderna skulle
inställas, skrämde samtidigt enfaldigt folk med att i motsatt fall
en "degradering" (nedåtgående rörelse, nedgång, förfall) av
jordbruket kunde inträda och påstod att degraderingen redan börjat.
Då de ej observerade att kollektivjordbruken och sovjetjordbruken
— dessa högsta jordbruksformer — växte, men såg
kulakjord-brukets nedgång, utgav de kulakjordbrukets degradering för
jordbrukets degradering. För att stärka sig teoretiskt kokade de ihop
den löjliga "teorin om klasskampens utslocknande" och påstod
på grund av denna teori, att ju större framgång socialismen får
i sin kamp mot de kapitalistiska elementen, dess mer kommer
klasskampen att mildras, att klasskampen snart kommer att
fullständigt slockna och klassfienden att uppge alla sina positioner
utan motstånd, att det till följd härav inte finns någon anledning
att gå till offensiv mot kulakerna. Härmed återupplivade de sin
utnötta borgerliga teori om kulakernas fredliga inväxande i
socialismen och trampade under fötterna leninismens kända tes,
enligt vilken klassfiendens motstånd kommer att antaga allt
skarpare former, ju mer han förlorar marken under fötterna, ju större
framgångar socialismen vinner, att klasskampen kan "slockna"
först sedan klassfienden tillintetgjorts.
Det var inte svårt att förstå, att partiet i den bucharin-rykovska
gruppens gestalt hade framför sig en högeropportunistisk grupp,
som skilde sig från det trotskij-sinojevska blocket endast till
formen, endast däri, att trotskisterna och sinovjevmännen hade en
viss möjlighet att maskera sitt kapitulantväsen med
ultrarevolu-tionära vänsterfraser om den "permanenta revolutionen", medan
den bucharin-rykovska gruppen, som uppträdde mot partiet i
samband med dettas övergång till offensiv mot kulakerna, inte längre
hade någon möjlighet att maskera sin kapitulantfysionomi och
24 SUKP(b) :s historia.
369
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
