Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Bolsjevikpartiet under den utländska militärinterventionens och inbördeskrigets period. (1918—1920) - 2. Tysklands militära nederlag. Revolutionen i Tyskland. III Internationalens grundande. Partiets åttonde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydande del av medelbönderna understödde dem. Samma var
förhållandet under de resningar, som kulakerna organiserade i
centrala Ryssland. Men från hösten 1918 hade en vändning till
förmån för sovjetmakten inträtt i medelbondemassans stämning.
Bönderna såg, att de vitas seger medförde återupprättande av
godsägarnas makt, att jorden togs ifrån bönderna, att bönderna
plundrades, piskades och misshandlades. Till omsvängningen i
böndernas stämning bidrog också fattigbondekommittéernas
verksamhet, vilka slog ned kulakerna. I samband härmed ställde
Lenin i november 1918 parollen:
"Man måste förstå att uppnå samförstånd, därvid inte för ett
ögonblick inställa kampen mot kulakerna och fast stödja sig
endast på fattigbönderna." (Lenin, Saml. verk, b. XXIII, s.
294.)
Självfallet hade medelböndernas vacklan inte fullständigt
upphört, men medelbönderna hade kommit närmare sovjetmakten,
hade börjat stödja den fastare. Härtill bidrog i många avseenden
också den politik gentemot medelbönderna, som fastställdes
av åttonde partikongressen.
Åttonde partikongressen var en vändpunkt i partiets politik
gentemot medelbönderna. Lenins referat och kongressens beslut
utstakade en ny partilinje i denna fråga. Kongressen krävde, att
partiorganisationerna och alla kommunister strängt skulle
åtskilja och avskilja medelbönderna från kulakerna och genom ett
hänsynsfullt förhållande till deras behov dra dem över på
arbetarklassens sida. Medelbondens efterblivenhet måste bekämpas på
övertygelsens väg, men alls inte med vålds- och tvångsåtgärder.
Därför gav kongressen anvisning om att genomföra socialistiska
åtgärder på landsbygden (bildande av kommuner,
lantbruksartel-ler) utan att tolerera något tvång. I alla de fall, där medelbondens
livsviktiga intressen berördes, måste man träffa praktiska
överenskommelser med honom, göra eftergifter för medelbonden ifråga om
metoderna för de socialistiska omdaningarnas genomförande.
Kongressen föreslog att man skulle fullfölja politiken av ett fast för-
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
