Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bolsjevikernas parti under det imperialistiska krigets period. Den andra revolutionen i Ryssland. (1914—mars 1917) - 3. Det bolsjevikiska partiets teori och taktik i krigets, fredens och revolutionens frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess regering. Ällt oftare förekom det, att enskilda
truppavdelningar vägrade gå till angrepp. Sådana fakta ägde rum redan 1915
och särskilt 1916.
Ett särskilt omfattande arbete utförde bolsjevikerna bland
nordfrontens arméer i det baltiska området, överbefälhavaren för
nordfrontens armé, general Russkij, rapporterade i början av 1917
till överbefälet om det kolossala revolutionära arbete, som
bolsjevikerna utvecklat på denna front.
Kriget var en ytterst betydelsefull vändpunkt i folkens och den
internationella arbetarklassens liv. Det satte staternas, folkens,
den socialistiska rörelsens öde på ett kort. Därför var det på
samma gång en probersten, ett prov för alla partier och riktningar,
som kallade sig socialistiska. Kommer dessa partier och
riktningar att förbli trogna socialismens och internationalismens sak
eller skall de föredra att svika arbetarklassen, rulla in sina fanor
och kasta dem för sin nationella bourgeoisis fötter? — så stod
frågan då.
Kriget visade att II Internationalens partier inte bestod provet,
att de svek arbetarklassen och lade ned fanorna inför sin egen
nationella, imperialistiska bourgeoisi.
Annorlunda kunde de inte heller förhålla sig, dessa partier som
odlat opportunismen i sina led och som fostrats till eftergifter åt
opportunisterna, åt nationalisterna.
Kriget visade att bolsjevikernas parti var det enda, som med
heder bestod provet och ända till slutet förblev socialismens sak,
den proletära internationalismens sak troget.
Det är också klart: endast ett parti av ny typ, endast ett parti
som fostrats i en anda av oförsonlig kamp mot opportunismen,
endast ett parti som var fritt från opportunism och nationalism
— endast ett sådant parti kunde bestå det stora provet att förbli
arbetarklassens sak, socialismens och internationalismens sak
troget.
Bolsjevikpartiet var just ett sådant parti.
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
