Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mensjevikerna och bolsjevikerna under den stolypinska reaktionens period. Bolsjevikerna formerar sig i ett självständigt marxistiskt parti. (1908—1912) - 2. Om den dialektiska och historiska materialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionsprocessen, här råder tvångsarbete av slavar, som exploateras
av de icke-arbetande slavägarna. Därför finnes inte heller
gemensam äganderätt vare sig till produktionsmedlen eller till den
framställda produkten. Den avlöses av privatägande. Här är
slavägaren den främsta och huvudsakliga ägaren med fulla rättigheter.
Rika och fattiga, utsugare och utsugna, fullt berättigade och
rättslösa, en förbittrad klasskamp mellan dem — det är bilden av
slavägarsystemet.
Under feodalsystemet utgöres grundvalen för
produktionsförhållandena av att feodalherren äger produktionsmedlen och delvis
producenten — den livegne, som feodalherren inte längre kan
döda, men som han kan sälja och köpa. Vid sidan av det feodala
ägandet existerar bondens och hantverkarens individuella ägande
av produktionsverktygen och deras privathushåll, som är baserat
på personligt arbete. Sådana produktionsförhållanden motsvarar
i huvudsak produktivkrafternas tillstånd under denna period.
Fortsatt förbättring av järnets smältning och bearbetning;
järnplogens och vävstolens spridning; fortsatt utveckling av
åkerbruket, trädgårdsodlingen, vinodlingen, smörberedningen; vid sidan
av hantverkarnas verkstäder uppträder manufakturföretag —
sådana är de karakteristiska dragen för produktivkrafternas
tillstånd.
De nya produktivkrafterna kräver, att den arbetande skall visa
ett visst initiativ i produktionen, en viss arbetslust och intresse
för arbetet. Därför överger feodalherren slaven, som ej är
intresserad för arbetet och fullständigt utan initiativ, och föredrar att
ha att göra med den livegne, som har sitt eget hushåll, sina
produktionsverktyg och ett visst intresse för arbetet, vilket är
nödvändigt för att han skall bruka jorden och betala feodalherren
in natura av sin skörd.
Privatäganderätten erhåller här en fortsatt utveckling.
Utsugningen är nästan lika hård som under slaveriet — den är endast
något mildrad. Klasskampen mellan utsugarna och de utsugna
utgör feodalsystemets grunddrag.
Under det kapitalistiska systemet utgöres grundvalen för pro-
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
