Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 4. Revolutionens fortsatta uppsving. Den allryska politiska strejken i oktober 1905. Tsarismens återtåg. Tsarens manifest. Uppkomsten av arbetardeputerades sovjeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom Sovjet i Rysslands största industri- och
revolutionscentrum, tsarimperiets huvudstad, borde Petersburgs
arbetardepute-rades Sovjet ha spelat den avgörande rollen i revolutionen 1905.
Men till följd av att Sovjeten hade en dålig, mensjevikisk ledning
uppfyllde den likväl ej sina uppgifter. Som bekant var Lenin då
ännu inte i Petersburg, han befann sig fortfarande i utlandet.
Men-sjevikerna begagnade sig av Lenins frånvaro, trängde in i
Petersburgssovjeten och bemäktigade sig dess ledning. Det är inte att
undra på att mensjevikerna Chrustaljev, Trotskij, Parvus o. a.
under sådana omständigheter lyckades vända Petersburgs Sovjet
mot upprorets politik. I stället för att dra soldaterna närmare
Sovjeten och förena dem till gemensam kamp, krävde de att
soldaterna skulle avlägsnas från Petersburg. I stället för att beväpna
arbetarna och förbereda dem till upproret, gjorde Sovjeten på
stället marsch och förhöll sig avvisande till upprorets förberedande.
En helt annan roll spelade Moskvas arbetardeputerades Sovjet
i revolutionen. Moskvasovjeten fullföljde ända från första dagen
av sin tillvaro en konsekvent revolutionär politik. I
Moskvasovjeten var det bolsjevikerna som hade ledningen. Tack vare
bol-sjevikerna uppstod i Moskva soldatdeputerades Sovjet vid sidan
av arbetardeputerades Sovjet. Moskvasovjeten blev ett organ för
det väpnade upproret.
Under loppet av oktober—december 1905 bildades
arbetardeputerades Sovjeter i en rad stora städer och i nästan alla
arbetar-centra. Det gjordes försök att bilda soldat- och matrosdeputerades
Sovjeter och sammansluta dem med arbetardeputerades Sovjeter.
Här och där bildades arbetar- och bondedeputerades Sovjeter.
Sovjeterna hade ett kolossalt inflytande. Trots att de ofta
uppstod spontant, samt var outformade och löst sammanfogade,
verkade de som maktorgan. Sovjeterna genomförde med egen makt
tryckfriheten, de införde 8-timmars arbetsdag, vände sig till
folket med en uppmaning att ej betala skatterna till den tsaristiska
regeringen. I vissa fall konfiskerade de tsarregeringens
penningmedel och använde dem för revolutionens behov.
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
