Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kampen för att skapa ett socialdemokratiskt arbetarparti i Ryssland. (1883—1901) - 4. Lenins kamp mot folklighetsrörelsen och den ”legala marxismen”. Den leninska idén om förbundet mellan arbetarklassen och bönderna. Rysslands Socialdemokratiska Arbetarpartis första kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryska marxisterna i första hand organisera ett enhetligt,
socialistiskt arbetarparti av de spridda marxistiska cirklarna. Lenin
visade vidare, att det är just Rysslands arbetarklass, som i förbund
med bönderna kommer att störta det tsaristiska
självhärskardömet, varefter det ryska proletariatet i förbund med de arbetande
och utsugna massorna, sida vid sida med proletariatet i
andra länder skall gå den öppna politiska kampens raka väg till den
segerrika kommunistiska revolutionen.
För mer än 40 år sedan visade sålunda Lenin riktigt
arbetarklassens kampväg, fastställde arbetarklassens roll som samhällets
ledande revolutionära kraft och böndernas roll som
arbetarklassens bundsförvant.
Lenins och hans anhängares kamp mot folklighetsrörelsen ledde
redan under 90-talet till dess slutgiltiga ideologiska krossande.
En väldig betydelse hade också Lenins kamp mot den "legala
marxismen". Som det alltid förekommer i historien, hänger sig
tillfälliga "medlöpare" vanligen fast vid en stor samhällelig
rörelse. Sådana "medlöpare" var också de så kallade "legala
marxisterna". Marxismen hade börjat vinna stor spridning i Ryssland.
Och nu började de borgerliga intellektuella skruda sig i
marxistisk dräkt. De tryckte sina artiklar i legala, d. v. s. av
tsarregeringen tillåtna tidningar och tidskrifter. Därför kallades de också
"legala marxister".
De förde på sitt sätt kamp mot folklighetsrörelsen. Men denna
kamp och marxismens banér sökte de utnyttja till att underordna
och anpassa arbetarrörelsen till det borgerliga samhällets
intressen, bourgeoisins intressen. Av Marx’ lära kastade de överbord
det viktigaste, läran om den proletära revolutionen, om
proletariatets diktatur. Den mest namnkunniga legala marxisten, Peter
Struve, lovsjöng bourgeoisin och i stället för att mana till
revolutionär kamp mot kapitalismen manade han till att "erkänna vår
okultur och gå i lära hos kapitalismen".
I kampen mot "de folkliga" ansåg Lenin det vara tillåtligt att
för en tid ingå överenskommelse med de "legala marxisterna" för
att utnyttja dem mot "de folkliga", exempelvis att i tryck gemen-
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
