Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kampen för att skapa ett socialdemokratiskt arbetarparti i Ryssland. (1883—1901) - 1. Livegenskapens upphävande och industrikapitalismens utveckling i Ryssland. Det moderna industriproletariatets uppkomst. Arbetarrörelsens första steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strejker och leda dem. Tsarregeringen sprängde även detta
arbetarförbund.
Men arbetarrörelsen fortsatte att växa och spred sig till allt
flera nya distrikt. 80-talet medförde ett stort antal strejker. Under
en period av fem år (1881—1886) förekom mer än 48 strejker med
80.000 strejkande arbetare.
Särskilt betydelsefull i den revolutionära rörelsens historia är
den stora strejk, som utbröt 1885 på Morosovs fabrik i
Orechovo-Sujevo.
På denna fabrik arbetade omkring 8.000 man.
Arbetsförhållandena försämrades dag för dag: från 1882 till 1884 hade
arbetslönen sänkts fem gånger, varvid lönesatserna år 1884 på en gång
sänkts med en fjärdedel, d. v. s. med 25 procent. Och till på köpet
betungade fabriksägaren Morosov arbetarna med böter. Som det
visade sig under rättegången efter strejken, hade i form av böter
avdragits 30 till 50 kopek från varje rubel av arbetslönen till
fabriksägarens fördel. Arbetarna uthärdade inte detta rofferi och i
januari 1885 förklarade de strejk. Denna hade organiserats i
förväg. Den leddes av arbetaren Peter Moisejenko, en föregångsman,
som tidigare varit medlem av "Nordryska arbetarförbundet" och
redan ägde revolutionär erfarenhet. Strax före strejken utarbetade
Moisejenko tillsammans med andra av de mest medvetna vävarna
en rad krav till fabriksägaren, vilka godkändes på ett hemligt
rådslag av arbetarna. Framför allt krävde arbetarna att rofferiet
med böterna skulle upphöra.
Denna strejk slogs ned med väpnad makt. Över 600 arbetare
arresterades och tiotals av dem ställdes inför domstol. Liknande
strejker förekom år 1885 på fabrikerna i Ivanovo-Vosnesensk.
Uppskrämd av arbetarrörelsens tillväxt såg sig tsarregeringen
följande år nödsakad att utfärda en lag om böter. I denna lag
förklarades, att bötespengarna inte fick hamna i fabriksägarens
ficka utan skulle användas för arbetarnas behov.
På grund av erfarenheterna från den morosovska och andra
strejker förstod arbetarna, att de kunde uppnå mycket genom
organiserad kamp. Ur arbetarrörelsens egna led började fram-
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
