Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kampen för att skapa ett socialdemokratiskt arbetarparti i Ryssland. (1883—1901) - 1. Livegenskapens upphävande och industrikapitalismens utveckling i Ryssland. Det moderna industriproletariatets uppkomst. Arbetarrörelsens första steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
met förknippat med det ökade järnvägsbygget. Under ett
decennium (1890—1900) anlades över 21.000 verst1 nya järnvägslinjer.
För järnvägarna krävdes en kolossal mängd metall (till räls,
lokomotiv och vagnar), det krävdes allt mer bränsle, stenkol och olja.
Detta medförde att metallurgin och bränsleindustrin utvecklades.
Liksom i alla kapitalistiska länder avlöstes också i det
förrevolutionära Ryssland de industriella uppsvingsåren av
industrikriser, av stagnationer i industrin, vilka tungt drabbade
arbetarklassen och dömde hundratusentals arbetare till arbetslöshet och
elände.
Ehuru kapitalismens utveckling i Ryssland efter livegenskapens
upphävande fortskred ganska snabbt, stod Ryssland likväl i sin
ekonomiska utveckling långt efter de andra kapitalistiska
länderna. Den väldiga majoriteten av befolkningen var fortfarande
sysselsatt inom lantbruket. I sin berömda bok "Kapitalismens
utveckling i Ryssland" anförde Lenin viktiga siffror från den
allmänna folkräkning, som företogs år 1897. Det visade sig att
omkring fem sjättedelar av hela befolkningen var sysselsatt inom
jordbruket, medan endast omkring en sjättedel av befolkningen
var sysselsatt inom stor- och småindustrin, handeln,
järnvägsväsendet och sjöfarten, med byggnads- och skogsarbete och så
vidare.
Detta visar att Ryssland, trots kapitalismens utveckling i detta
land, var ett i ekonomiskt avseende efterblivet agrarland, ett
småborgerligt land, det vill säga ett land, där den på småegendom
baserade, föga produktiva, individuella bondehushållningen
fortfarande var förhärskande.
Kapitalismens utveckling försiggick inte endast i städerna utan
också på landsbygden. Bondeklassen, som var det förrevolutionära
Rysslands talrikaste klass, sönderföll och differentierades. Av de
mest välbärgade bönderna på landsbygden avskildes ett överskikt
av kulaker, en lantbourgeoisi, medan å andra sidan många bönder
ruinerades och antalet fattigbönder, proletärer och halvproletärer
1 1 verst = 1.067 meter. — övers.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
