Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen det socialdemokratiska partiet i Sverge till största delen av fack*
föreningar, vilka genom majoritetsbeslut anslutit sig till arbetarepartiet.
Först efter ganska lång tid tilläts det enskilda medlemmar att inom sina
respektive fackföreningar reservera sig mot medlemskap i partiet.
Det kan nära nog anses självfallet, att en fackföreningsrörelse, som har
socialdemokratien att tacka för sin tillkomst, icke skulle ha något emot att
göra sig synonym med detta parti. Det var ju den rent naturliga utveck*
lingsgången.
Så låg dock icke saken beträffande typograferna. Deras äldsta fack*
förening, T. F. i Stockholm, hade som ovan nämnts, bildats redan 1846 och
ansågs så främmande för socialistisk åskådning som gärna var möjligt,
fast man vid närmare granskning finner, att icke ens den organisationen i
yngre dagar kunde hålla sig helt och hållet obesmittad av tidens ström*
ningar. Därom vittnar bl. a. det associationsföretag i tryckeribranschen,
som 1852 startades av Typografiska föreningen i Stockholm och till vilket
tydligen impulsen kommit från de socialistiska strömningar, som med ut*
gångspunkt från 1848 års franska revolution bredde sig ut över Europa.
Det var emellertid inte bara Typografiska föreningen i Stockholm som
kommit till stånd oberoende av den socialdemokratiska agitationen eller i
ytterst ringa grad påverkad av denna. Detta var även fallet beträffande de
övriga typografiska organisationer som sågo dagen på 1880* och 1890*talen.
Härtill kom också en annan omständighet. Typograforganisationerna
inneslöto i sig synnerligen heterogena element i politiskt hänseende och det
skulle säkerligen ha varit ett synnerligen ödesdigert missgrepp om man
exempelvis vid förbundets start proklamerat avdelningarnas eller förbun*
dets obligatoriska anslutning till socialdemokratiska arbetarepartiet.
Vid denna tidpunkt var bland förbundsmedlemmarna den åskådningen
övervägande, att en fackförening är en organisation, som inom sig skall
kunna samla alla yrkets utövare, oberoende av den åskådning de hysa
i politiskt eller religiöst hänseende. Detta kan icke ske, om fackföreningen
som sådan ansluter sig till ett visst politiskt parti. Vad respektive medlem*
mar i detta hänseende göra som enskilda medlemmar, det blir deras ensak.
Anslutningen inför förbundsmötena 1889—1916.
Frågan om anslutning till arbetarepartiet kom första gången på tal på
första förbundsmötet 1889. Frågan hade fått följande uppställning: "Om
samverkan mellan arbetareorganisationerna och typografförbundets ställ*
620
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
