Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Storviziren träder upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII.
STOEYIZIREN TRÄDER UPP.
Det var i sjelfva verket hög tid, att Reuterholm kom
hem. Hertig Carl befann sig nu, som den unga
konungens förmyndare, faktiskt insatt i all den magt,
hvarom så många trollkarlar lagt runor och så många
drömmare profeterat, men det gick honom som
mången annan, att, engång hunnen till målet, förlorade
han koncepterna och visste ej riktigt hur han skulle
begagna sig af sina fördelar. Stod han icke precist
omgifven af »endast skälmar och mördare44, så stod han
dock i den första tiden temligen ensam i fråga om
verkliga personliga vänner och framför allt i en
förfärlig villervalla. Reuterholm, sjelf ingen politisk
karakter af större betydelse, var dock alltid i detta
afseende en smula större, än hertigen, han var i och för
sig redan en till, och de tvä i förening skulle dock
kunna uträtta något. Till en början lade verkligen de
två sina hufvuden tillsamman, det skulle dock ej dröja
länge förrän den ene, Reuterholm, åtog sig att med
sitt hufvud för sig sköta fäderneslandets angelägenheter
på ett slags politisk entreprenad.
»Öfverkammarherren44 baron Reuterholm blef
endast få dagar efter sin återkomst till Stockholm utnämnd
till President i Kammarrevisionen, en plats, som visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
