- Project Runeberg -  Reuterholm efter hans egna memoirer /
71

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Reuterholm i Björnrams skola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

dörren höll pä att sprängas, och då Björnram ej för
tillfället hade „alla sina anstalter44 med sig, rådde han
Reuterholm att de nu skulle begifva sig derifrån;
hvilket också skedde utan vidare äfventyr. Reuterholm
berättar allt detta med det otroligaste allvar, som om
det vore fråga om ett kemiskt eller fysiskt experiment,
och utan att ens låta framskymta den minsta idé om
att detta är saker, som skulle kunna betviflas.
Björnram kunde med honom redan tillåta sig de oerhördaste
espiéglerier.

Några qvällar sednare, d. 20 s. nu, företogs ett
nytt arbete på samma kyrkogård; Oxenstjerna var då
med som tredje man. Vädret var denna gång stormigt
och regnigt, hemskt. Också gick det till en början
klent för undergöréPren, ty han arbetade heldst i stilla
väder, men efterhand tog det sig och till slut blefvo
annonserna i kyrkdörren till och med så kraftiga, att
ena dörren vid ett af slagen sprang upp. Reuterholm
ville nu att Björnram skulle föra honom in i kyrkan,
men mästaren sade sig ej våga detta „i anseende till
det fula vädret44. På tillbakavägen från kyrkan sågo
de åtskilliga högst märkvärdiga spökelser, bland annat
ett „hvitt kreatur44, som hastigt sprang upp ur ett hål
på kyrkogårdsmuren; det hade storleken af en kalf
och sprang, så det stod gnistor efter det.

Den 23 aug. om natten besökte Reuterholm med
Björnram ånyo samma ställe; denna gång var det
egentligen för att pröfvä på om icke Reuterholm,
eleven, nu sjelf med sina knackningar skulle kunna få
andarna att gifva sig tillkänna. Inom 10 minuter hade
han verkligen „den glädjen att på hvarje slag få ett
lika hårdt tillbaka44. Man kan tänka sig den ifriga
lärjungens förtjusning! Konviktionen var fullständig,
den kunde ej gerna vara fullständigare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:45:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzreu/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free