Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen uppträdde Docenten Petersson och tolkade
vår tacksamhet i följande In promptu.
Re’n timman slår, som fredlig Vikingskara
Ånyo kallar ut på solblank sjö.
I Eder krets vi få ej längre vara,
Ej gästa längre Eder sköna ö.
Vår längtan står, flyttfågelns lik, mot Söder,
Der Danas hjerta invid Sundet slår,
Der snart de samlas Nordens fosterbröder
Och nya frön så ut för Skandiens vår.
Dock skall ert minne, som en vänlig stjerna,
Oss troget följa öfver haf och land,
Och mången gång vår tanke ila gerna
På gästbesök till Eder väna strand.
Farväl, o Gotland! — Minnets gloria kröner
Dig skönt, du Drottning uti östervåg.
Farväl, J Gotlands ungdomsfriska söner,
Som så välsignaren vårt Vikingtåg!
Huru kunde vi annat än på det högsta vara öfverraskade
öfver så mycken gästfrihet, som här öfverallt mötte oss, så
mycken hjertlighet, som lyste ur allas blickar! Våra värdar
— sammankomne ej blott från Wisby, utan från hela ön —
hade ju med det sorgfälligaste förutseende så vetat att
anordna allt under vår blott dagslånga dervaro, att vi icke
allenast medhunno att bese allt märkvärdigt, utan att vi
dessutom hade tid öfver att under fröjd och gamman göra oss
bekanta med ortens gästvänliga innevånare. Med motvilja
och saknad sågo vi derföre stunden nalkas, då vi måste
skiljas ifrån denna strand, rycka oss ifrån dess hjertliga
bebyggare. Dock, tiden var inne att ila till stranden; men ännu i
sista stunden skulle en angenäm öfverraskning beredas oss.
Då nämligen hela det stora tåget under sång nedvandrade
till hamnen och vi dervid passerade förbi de bägge s. k.
Syster-kyrkorna, S:t Drotten och S:t Lars, fördes vi under
någon förevändning in uti den sednare. Uti denna, som till
byggnadssättet torde vara den äldsta i Wisby, funno vi de
flesta af stadens Damer, placerade i en stor halfcirkel i det
byzantinska choret. Kyrkan har mycket små fönster och är
således mörk, så att det nu hufvudsakligast genom den vestra
dörröppningen inträngande solljuset gjorde en nästan underbar
verkan; hälst den blåa himlen tillika nedblickade på oss
genom det brustna hvalfvet, hvars sargade kanter voro
öfvervuxna med en yfvig grönskande krans af buskar och gräs.
Då vi stodo försänkta i åskådning af denna sköna tafla,
framträdde utur en hemlighetsfull gång, i en nisch högt uppe i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/studenttag/0025.html
