Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hur kan du vilja gå," sade Henry förargad.
"Jag är säker på, att mr Carey skulle ge oss lof,
om han visste, att mamma är så sjuk."
"Jag vill ej hafva något lof," sade Sam. "Jag
har ej lust att bråka, som du skulle göra, om du
vore hemma."
"Nå väl, om det kommer ett bud, så skall jag
fara med Susanna till London, i stället för dig. Jag
är ändå säker på, att de helst vilja, att jag skall
komma."
"Nej, var så god och gå med din bror till mr
Carey, Harry," sade miss Fosbrook bestämdt. "Om
han säger, att I ej skolen stanna qvar, så har jag
intet deremot, men jag tycker, att ingen af er gör
något godt med, att gå omkring här och slå dank."
Harry såg, att inga invändningar kunde hjelpa,
och derför marscherade han bort, mumlande att det
var bra hårdt. Sam tog upp sina böcker med ett
allvarligt utseende, som bevisade, att han värdigt bar
sin sorg; han stannade blott ett ögonblick för att
säga: "var nu snäll, Johnnie! Bästa miss Fosbrook,
låt honom springa efter mig, om det kommer något
bud, och jag skall vara här, innan hästen är förspänd."
Miss Fosbrook lofvade det och kunde ej låta
bli, att hjertligt trycka den präktiga gossens hand,
för att visa honom, att hon lifligt deltog i hans sorg.
"Vi skola då väl alla läsa våra lexor?" frågade
i en nedslagen ton Annie, när han hade gått.
"Ja, mitt barn. Jag tror vi skola blifva mycket
bättre till mods, om vi ej försumma våra pligter.
Men det är en sak, som vi alla kunna göra för er
kära mamma; ni vet, hvad jag menar. Hvar och en
kan ju gå för sig sjelf en fem minuter och komma
tillbaka, när jag ringer med den lilla klockan."
Den första, som kom tillbaka, var Annie, som
sakta hviskade henne i örat den frågan: "miss
Fosbrook, ger Gud mamma helsan åter, om vi äro
snälla?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
