Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms Tekniska Institut under 20 år. Av Civilingenjör E. Walter Holmstedt - S.T.I-utbildning. Fackavdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S.T.I:s uppgift har varit och är att utbilda för svensk teknik lämpliga teknici, försedda
med sådana kunskaper att de snarast möjligt efter avgångsexamen kunna göra sig nyttiga
på sina arbetsplatser. Vi ha sökt nå detta mål, dels genom att särskilt i fackämnena anlita
lärarekrafter, som vid sidan av sin lärareverksamhet alltjämt yrkesmässigt utöva teknisk
verksamhet, dels genom att så nära som möjligt anpassa kursplanerna efter teknikens
utveckling. För att få den rätta sammanställningen av kursplanerna ha vi ofta frågat
representanter för industrier, verkstäder och laboratorier: Huru önska Ni, och vad fordrar Ni
av en motoringenjör, en elektrisk ingenjör, en kemist? De svar vi fått ha vi tagit hänsyn
till, och de råd som givits ha vi tillgodogjort oss i S.T.I:s undervisningsverksamhet. Vi äro
fullt medvetna om att S.T.I:s utbildningsmål äro begränsade till en mellanteknisk examen
och tro oss icke om att kunna frambringa självständiga projektorer eller forskare. Men vi
hävda att vår undervisning är grundlig nog för att klargöra och förtydliga de fysikaliska
och kemiska lagarnas praktiska tillämpning och fördjupa de tekniska insikterna. Den är
även tillräcklig nog för att våra examinander med samma rätt som eleverna från de tekniska
läroverken skola kunna fungera som ingenjörer och slutligen så omfattande att den kan
utgöra en god grund för fortsatta studier.
S.T.Irs undervisning var under de första 2 åren uppdelad på fem fackavdelningar,
nämligen den maskintekniska, elektrotekniska, värme- och sanitetstekniska,
husbyggnadstekniska samt väg- och vattenbyggnadstekniska. Det visade sig ganska snart att ett behov
förelåg för en kemisk-teknisk fackavdelning. Som jag själv är kemist är det troligt att
detta behov något förstorades i mina ögon. Redan på våren 1926 började jag att spana efter
möjligheten att realisera önskemålet. Jag hade snart en kursplan utarbetad, men var finna
en lämplig lokal! Av våra utrymmen i Regeringsgatan 47 fanns det bara ett som var
tänkbart som laboratorium — det stora välinredda köket. Följaktligen blev köket
laboratorium. Den stora järnspisen belades med en tjock träplatta, gaskranarna kommo väl till
pass och vid den kraftiga rökgången byggdes ett högst acceptabelt dragskåp. Flera bord
och skåp inbyggdes, vatten och avlopp fanns, ett vågrum inreddes i ett intill liggande rum.
Därmed var grunden lagd till den kemisk-tekniska fackavdelningen. På hösten 1926
började undervisningen under ledning av fil. dr, civ.ing. Bertil Groth och året därpå
började civ.ing. Gunnelius sin verksamhet inom fackavdelningen. Vårterminen 1931
öppnades den flygtekniska fackavdelningen, den första i sitt slag i Sverige. Såväl det
militära som det civila flyget i Sverige var då ganska blygsamt, men från England, Frankrike,
Tyskland och Amerika kom rapporter som varslade om det nya samfärdsmedlets
utveckling. Civ.ing. Odensten, som studerat flygteknik i Tyskland, åtog sig att biträda med ut-
Avvägningskurs i Haga våren 1931
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
